Det går tyvärr att konstatera att det är få kommuner som arbetat med insatser för romsk inkludering. Satsningen har funnits sedan 2016 och under den perioden har fem utvecklingskommuner i landet fått statsbidrag för att arbeta med insatser som ska främja romers rättigheter på lokal nivå. Statsbidraget upphör under 2020 och Länsstyrelsen menar att det finns en risk att arbetet kommer att nedprioriteras eller försvinna i flera av kommunerna.
Länsstyrelsen Stockholm har nu lämnat den åttonde årsrapporten för regeringsuppdraget att samordna och följa upp insatser kring den nationella strategin för romsk inkludering, med det övergripande målet att ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en individ som inte är rom”.
Sedan 2016 har Länsstyrelsen dessutom följt arbetet som pågår i utvecklingskommunerna Borås, Gävle, Haninge, Stockholm och Uppsala. Kommunerna har under de här åren genomfört en mångfald av konkreta insatser för att främja romers rättigheter. Till exempel genomförande av läxläsningsgrupper, teaterföreställningar med romskt tema, insatser för att bryta äldre romers isolering, revitaliserande insatser, synliggörande av romska boplatser och insatser för en mer inkluderande arbetsmarknad, enligt ett pressmeddelande.
De insatser som är gjorda har bidragit till att minoriteten romers kultur och historia har blivit en naturlig del i det offentliga rummet. Samtidigt går det att konstatera att det fortfarande finns resande/romer som döljer sin identitet i rädsla för antiziganism och diskriminering på bland annat arbetsmarknaden.
Utvecklingskommunernas arbete har varit viktigt och bidragit till att sätta frågan om romsk inkludering i ett tydligt sammanhang. Länsstyrelsen ser dock en utmaning i att statsbidraget för utvecklingskommunernas arbete upphör under året och att arbetet därmed kan komma att påverkas och försämras, säger Pernilla Ek, chef för enheten arbetsmarknads- och rättighetsfrågor på Länsstyrelsen Stockholm till minoritet.se
Romsk inkludering har generellt haft låg prioritet i landets kommuner. Ett av skälen till att arbetet med romska rättigheter inte prioriterats är att det saknas resurser för arbetet. I årsrapporten tar Länsstyrelsen upp behovet av ett långsiktigt statsbidrag så att de kommuner som påbörjat arbetet kan fortsätta att arbeta med romsk inkludering, kanske vill också nya kommuner börja arbeta med frågan.
En av de största framgångsfaktorerna inom minoritetspolitikens utveckling är det långsiktiga statsbidraget som finns för förvaltningsområden inom finska, samiska och meänkieli. Ett liknande långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering skulle innebära arbetsro för kommuner att arbeta med frågan, att de kan göra långsiktiga verksamhetsplaneringar och involvera målgruppen långsiktigt, säger Pernilla Ek till minoritet.se
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
