Man skulle kunna säga att rasism är något som är strukturellt och uppstår när populister eller makten behöver syndabockar. Förr riktades rasismen bland annat mot Resande och Romer, något Katarina Taikon visade i sina böcker om Katitzi, böcker som jag med största nöje läste för mina barn när de var små.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu |
Katarina Taikon föddes 1932 och hennes föräldrar var kringresande. Det var inte ovanligt på den här tiden att Resande och Romer flyttade runt. Ofta handlade det om att de inte fick lov att stanna så länge på samma ställe utan de drevs bort av byn, markägarna eller kommunen. Många i Sverige hade och har fortfarande fördomar mot Resande och Romer och det trots att gruppen kom redan på 1500-talet. Dessutom fanns det en stor strukturell rasism, via regler i samhället som var diskriminerande mot Resande och Romer.
Strukturell rasism är en rasism som påverkar inom institutioner och i samhällets sätt att fungera och se på olika människor. Ett exempel på strukturell rasism kan vara att en person som använder slöja eller en religiös symbol automatiskt hänvisas till vårdyrken. Eller om det är en studerande med samma symboler så ignoreras dennes framgång i studierna och bortses från att komma på tal för högre studier.
Ett annat exempel är den rasism som finns, och som inte är helt ovanlig, på bostads- eller arbetsmarknaden. Det kan ta sig utryck i att hyresvärdar eller arbetsgivare gör en bedömning (väljer bort) utifrån en persons namn. Strukturell rasism påverkar människor på lång sikt och inverkar på människors tillit till samhället. Det påverkar också människors humör, mentala hälsa och samhällets syn på olika grupper och medmänniskor.
– Rasism är ett ord som innehåller mycket. Hat borde det stå, men det är så mycket mer, det är rädsla, avundsjuka och otrygghet inför folk man tycker beter sig annorlunda. Det kan vara att man reagerar på allt ifrån hår, utseende till mycket mer, menar Kurt Magnusson när vi på DIKKO berättade om att vi gjorde ett reportage om rasism.
Rasism delar in människor i olika “sorter”
Man kan säga att rasism delar in människor i olika “sorter”, eller så kallade ”raser”, och dessa tillskrivs ofta olika nedärvda eller inneboende egenskaper. Carl von Linné kan nog ses som den person som befäste den indelningen i Sverige med sin raslära. Han delade in människorna i fyra grupper. Där den vita europén som framställdes i positivare ordalag än till exempel afrikanerna som han beskrev som nyckfulla och lata. Linné ansåg sig vetenskapligt kunna bevisa att alla människor inte var lika mycket värda. Hans teorier användes för att sortera människor under 30–40-talet.
Ordet ”ras” kan lätt bytas ut mot kultur, etnicitet, folk eller religion med samma effekt. Rasism rankar de olika “sorterna” på en skala mellan mer eller mindre viktiga eller värdefulla. Rasism hävdar, precis som Linné, att ordningen som skapats är “naturlig”, trots att det idag är bevisat att den inte är det.
De som utpekas som sämre (utifrån den ”sort” som de tros eller anses räknas till) blir misstänkliggjorda och ifrågasätts, förtryckts, diskrimineras, exkluderas, de utsätts för hån, hat, hot och ibland till och md våld.
Institutionell eller strukturell rasism
Institutionell eller strukturell rasism förökas genom kulturen i samhällen och i organisationer via bilder, ord, regelverk och normer och det utan att det finns någon enskild avsändare. Rasism kan ta sig uttryck som en uttalad och medveten ideologi, men den kan också vara outtalad eller omedveten.
Det finns en medvetenhet om hur rasism fungerar och ändå får den fäste. Det man kan fundera på är hur länge vi som land ska fortsätta att tillåta denna strukturella rasism som populister skapar för att uppnå sina egna syften?
Vi behöver alla bli bättre på att arbeta utifrån den kunskap vi har och utifrån ett rättighets- och jämlikhetsperspektiv så att våra barn, oavsett bakgrund, ålder eller kön, får en möjlighet till likvärdiga rättigheter.
Aggressioner och mikroaggressioner
Rasism kan visa sig i form av enskilda handlingar, det kan ta sig uttryck i aggressioner eller mikroaggressioner. Aggressioner är till exempel att: håna någon, ropa efter en person på gatan, ge negativa öknamn, berätta rasistiska vitsar eller underblåsa fördomar på sociala medier, till exempel genom att dela något som ska ses som roligt med en rasistisk underton. Rasism kan även uppträda i form av fysiskt eller psykiskt våld.
Mikroaggression är en handling där man på basis av antaganden agerar till synes oskyldigt, men som i situationen är rasistisk. Mikroaggressioner är farliga, eftersom de kan bortförklaras, och den som utför dem enkelt kan bortförklara sitt ansvar genom att säga att själva handlingen inte var avsedd att vara aggressiv eller rasistisk. En mikroaggression kan till exempel vara när man frågar någon ”Varifrån kommer du ifrån egentligen?”.
Olika grupper som blir utsatta
Det är inte bara Resande och Romer som rasism har riktats mot genom tiderna utan även inflyttade arbetskraftinvandrade finländarna har fått sin släng av sleven. Dessa menade man att de var glada i vodka och knivar, som om det fanns nedärvt i generna. Sen kom det arbetskraftsinvandrare från Italien, Jugoslavien, Grekland och Spanien på flykt undan sitt lands juntor. Dessa människor antogs konkurrera med svenska män om jobben (lite samma retorik som används idag) men också om de ”svenska” kvinnorna.
Genom historien har ”svensken” sett ”utlänningar”, oavsett om de arbetskraftinvandrat eller flytt undan krig, som något varit skeptiska mot och inte velat umgås med. De har ofta betraktats med misstänksamhet och som ett hot mot ”svenskheten”. Så av naturliga skäl umgicks de invandrade grupper hellre med varandra än med svenskarna, eftersom de ändå inte kände sig välkomna. Och sen klagar svenskarna på att de inte lärde känna de som kom hit från andra länder, och att de inte integrerades i samhället!
Hatbrott
Som hatbrott klassificeras i regel alla misstänkta brott där polisen, offret, eller en annan målsägande misstänker ett hatmotiv. Det kan till exempel förekommit förolämpningar mot personens minoritet eller den etnicitet som offret representerar. De flesta, cirka hälften, av de som utsätts för rasistiska brott känner inte förövaren sen tidigare.
Enligt en undersökning är etniska minoriteter och invandrare som till utseendet skiljer sig från det nordiska utseendet, till exempel mörkhyade, mest utsatta för rasistiska brott. Även personer som hör till invandrares närmaste krets och de nationella minoriteterna, såsom romer, samer och judar, har fallit offer för rasistiska brott. Dessutom utsätts personer och aktörer som öppet motarbetar rasism för hot och brott.
Det som är tänkvärt är att det till rasism ofta hör att man anser att den egen gruppen är bättre än den andra. Rasism skapar därför en ojämlikhet och den skadar, förutom den som är föremål för rasismen, också hela samhället. Och det ska sägas att rasism ofta används av makten eller populister som ett redskap. Ett typiskt exempel på det är när makten anklagar en grupp för det som kan ses som problematiskt i samhället. Under 30–40-talet var det stora rubriker i tidningarna där ”tattarna” var den utsatta gruppen och idag är det ”utlänningarna”. Ibland blir likheterna större än olikheterna och historien verkar upprepa sig, om än i en ny tappning.
Begreppet rasism betyder: nedvärderande av en grupp människor exempelvis på grund av etnisk härkomst, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion.
Hur kan vi motverka rasism
Vi måste agera.
För att motverka rasism måste vi vara aktivt antirasistiska, det räcker det inte att avstå från att agera rasistiskt. Den som tiger den samtycker!
Vi måste påtala problemet
Vi behöver synliggöra, erkänna och protestera mot rasism när vi ser orättvisor som beror på rasism. Vi behöver påtala rasism som något onaturliga och orimliga. Glöm aldrig att rasism legaliseras av människors tystnad!
Kräv inte att alla ska vara perfekta
Ingen är perfekt och ibland tänker vi alla fel, men ju mer vi tar aktiv ställning mot rasism ju mer låter vi de antirasistiska tankarna att få fäste.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
