Reportage| Riktlinjerna som missgynnar missbrukare att få vård vid covid 19

pixabay

VEM ÄR MISSBRUKARE? VILKET MISSBRUK? SPEL, SEX, NARKOTIKA!

Självklart oroar detta många och flera blir givetvis oerhört rädda. Allt på grund av tidigare erfarenhet av diskriminering i vården. Att man sedan översätter och omformulerar problematiskt brukande med grova alkoholskador till missbruk gör mej orolig på våra kamraters vägnar. Ska detta vara jämlik vård? Missbruk är ett stigmatiserat ord som saknar entydig definition säger Niklas Eklund Stockholms brukarförening

Det översatta dokument som Niklas Eklund åsyftar är Svensk översättning av ”American Society of Anesthesiologists (ASA) Physical Status”-systemet.

På facebooksidan “I Björns minne” hedras minnet av en förlorad son som även var far, bror, själsfrände, vän. Sidan arbetar också för att uppmärksamma Sveriges icke-fungerande narkotikapolitik och beroendevård. Där står det att läsa att:

Region Stockholm har dokumenterat riktlinjer om vilka som ska få intensivvård angående Covid-19 komplikationer.

Tina Eklund som är admin på sidan publicerar tillsammans med sin text tre bilder som visar vilka riktlinjer Region Stockholm drar upp kring vården av coronapatienter. Dokumentet visar vilka indikationer som ska föranleda intensivvård och vilka undantag som finns.

Foto Tina Eklund

Också där väljs alkoholberoende/ missbruk (deras ord) bort, skriver Tina Eklund på facebooksidan “I Björns minne”.

I tidningen Kvartal kan man läsa att redan 17 mars tog Region Stockholm fram sina hårdare riktlinjer och hårdare prioriteringar. Enligt dokumentet (som går att se på de tre fotona som Tina Eklund bifogat) ska intensivvård inte ges till patienter med en eller flera allvarliga systemsjukdomar. Bland de sjukdomar som räknas upp finns KOL, BMI över 40, alkoholberoende/missbruk och pacemakerberoende. Dokumentet kallas för ett beslutsstöd som bygger på de rekommendationer som Socialstyrelsen gett ut.

När coronaepedemin ökar dras gränserna upp för vilka som ska vård eller inte. Men vem ska inte få vård, den som drabbats av kol efter att ha jobbat i gruvan hela livet, den matmissbrukande fastern med sju barn, den nyblivna pensionärer med pacemaker, tjejen som är 18 år och har använt någon substans 1 år, killen på 25 som sökt hjälp men hamnat mellan stolarna, kvinnan som är medelålders och dricker för mycket vin på grund av utbrändhet och livssituation, eller sexmissbrukaren, spelmissbrukaren och så vidare, var går gränsen, vem är “inte värd att få IVA-vård”? Svåra val där svaren är skillnaden mellan liv och död.

Nationella minoriteter och psykisk ohälsa

ahum.se är definitionen av en person som har ett missbruk följande:

en person som har ett beteende som medför negativa konsekvenser för exempelvis personens hälsa, sociala liv eller arbete. En person som har ett beroende har inte längre kontroll över sina handlingar och känner ofta ett starkt begär att utföra missbruket.

Folkhälsomyndigheten har gått ut med information till de som faller inom de särskilda riskgrupperna och framhållit att personer med hög ålder i kombination med olika underliggande sjukdomar som högt blodtryck, hjärtkärl-sjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är överrepresenterade bland de svåra fallen. Beroendeprofessor Fred Nyberg har i en artikel i Drugnews lyft frågan om huruvida:

Är personer med beroendeproblematik bortglömda i vår omsorg om riskutsatta för coronaviruset? Det är hög tid för myndigheter att gå ut med riktad information till dessa och vårdpersonal som möter dem, skriver Fred Nyberg.

Läs artikeln om en missbrukare det gått bra för Från missbruk till skogsbruk

Tina Eklund menar att:

Alltid och överallt så är det substansanvändare som ska väljas bort. Så fruktansvärt ledsamt. Det är alltid någons förälder, barn, syskon, barndomskamrat, själsfrände. Det är MÄNNISKOR.

Foto Tina Eklund

Den starka internationella kritik mot Sveriges strategi mot Coronaviruset har stöd i de mänskliga rättigheterna som slår fast att alla människor har rätt till liv och hälsa. Sverige bryter mot dessa när de inte inför bindande restriktioner för att rädda så många som möjligt, skriver Katinka Svanberg, folkrättsforskare i en debattartikel i GP.

Covid 19 eller Corona har spridit sig som en löpeld i världen och in i våra samhällen och våra hem. Det som händer nu ändrade inte bara den politiska agendan över natt utan hela vårt sätta att tänka och vara mot varandra. Covid 19 öppnar upp och blottlägger ett skuggsamhälle som vi alla vetat om men som många ansett inte har haft med dem att göra. Ljuset faller nu på de som lever där i skuggorna på ett smärtsamt och inte så snyggt sätt när människor ställs mot varandra och de som finns i skuggan väljs bort.

Läkare behandlar romer med Rohypnol

Foto Tina Eklund

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu