Detta är en reportageserie som har fokus på arbete/försörjning.
Olle Karlsson Rask bor i centrala Varberg sedan fyra år. Olle beskriver sig som en 68-årig man av gammal resandesläkt, född i Frillesås några mil norr om Varberg där han växte upp tillsammans med sju syskon. Senare minskade syskonskaran till sex för en syster blev omhändertagen. De bodde i en liten stuga tillsammans med farmor Olga och en kusin som farmor också hade vårdnaden om. Stugan hyste totalt nio personer. De hade tillgång till ett rum och kök men alla moderna faciliteter saknades fast det gick bra ändå, säger Olle
Fadern handlade med skrot och mor, skötte hushållet och hjälpte till med försörjningen när inkomsterna var skrala. Hon gav sig då ut på bygden för att beckna och manga vid behov. Olles civilstånd idag är sambo och de har en son som heter Anton tillsammans, som blir 18 år i mars. Olle har även en son från ett tidigare förhållande som är 43 år i år.
Olle berättar att han alltid hållit på med egna verksamheter, mest handel men även annat. Affärssinnet har gått i arv från far som var skrothandlare. Ett yrke som flera av hans bröder också sysslade med. Idag driver han butiken Retrodesign, i Varberg.
Varför startade du din butik?
Under 80- talet och en bit in på 90- talet drev jag en grossistfirma som sålde frukt, grönsaker, potatis och andra färskvaror till restauranger, butiker, skolor och institutioner i Varbergs närområde. Jag sålde firman 1992 efter att ha fått problem med rygg och axlar. Efter några år med diverse handel och vandel startade jag och min nuvarande sambo en loppmarknad i Tångaberg som vi senare flyttade till Kärradal där vi bodde. Verksamheten gick bra och vi funderade att starta en upp en butik i Varberg.
Vad var det som fick er att satsa just på den affär som det blev?
Eftersom vårt stora gemensamma intresse var 50- till 70-tals design fick det bli en retrobutik som vi skulle starta. Jag fick ett tips om att en skivbutik som hette Vevgrammofonen var till salu. Jag var bara intresserad av lokalen men för att komma åt den fick jag köpa hela varulagret som bestod av cirka 40.000 grammofonskivor. Affären gick snabbt och efter någon vecka tog jag över. Under några veckor hade jag utförsäljning av vinylskivorna, sedan startade renovering av lokaler, och den 1 juni 2009 slog vi upp dörrarna till vår gemensamma dröm. Det innebär att i 1 juni 2019 firar vi 10 års jubileum. Idag köper vi upp dödsbon, hela hem, enstaka objekt men köper även från auktionsverk, loppisar med mera som jag sedan säljer i butiken.
Hur ser du på framtiden?
Jag är ju pensionär sen flera år, vi får se hur länge man orkar med. Jag lider av ledgångsreumatism sen några år tillbaks och det blir mycket slit och släp, allra helst med möbler och tyngre föremål. Men förhoppningsvis kanske (yngsta sonen) Anton vill ta över, han har visat ett visst intresse redan och brukar ställa upp i butiken när inte jag kan. Men han har egentligen fullt upp med sitt andra intresse som är politik, så jag vet inte hur det blir i framtiden. Min sambo har sitt ordinarie arbete, så hon hjälper mest till på sin fritid.
När jag ber Olle berätta något personligt om sig själv till exempel vad han gillar för mat säger han att han gillar husmanskost, gärna bruna bönor med fläsk eller kalops med potatis och rödbetor.
Sen så äter jag gärna Korvpojkarnas wienerkorv. Helst som den är och inte tillagad. Brukar sätta i mej några stycken i bilen på väg hem från matbutiken, säger Olle
På fritid ägnar han sig åt deras koloniträdgård där han odlar en massa och bygger till och om både stugan och växthusen. Det är något nytt projekt varje säsong. Ett annat fritidsintresse som han haft är dans i alla former. Han har provat på det mesta, men tycker att han nog duktigast på bugg. Sen gillar han att titta på fotboll både live och på TV.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Läs även ”Försörjningen förr och nu”
