Det har skrivits i media om en 13-årig flicka som gråter i en livesänd video på Facebook och en filmad romani kris/krísi som sänts ut i media. Det hela handlar om en styvpappa som anklagas för våldtäkt. Under den livesända romani kris/ krísin kan det uppfattas som om styvpappan frias från anklagelsen. Idag sitter styvfadern häktad. Den svenska rättegången har ännu inte varit, så om han är skyldig eller inte är det ingen som vet. Det vi vet är att han sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt mot barn.
Vad är då en romani kris eller krísi? Det handlar om en gammal tradition som lever kvar bland delar av den romska minoriteten. Pandemin har gjort att just denna romani kris/krísi blev synlig för allmänheten då de livesände och lade upp den på Facebook.
Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter, Malmö stad säger att:
Jag vill inte påstå att romer generellt har ett eget rättssystem, det kan variera mellan de olika romska grupperna hur man medlar sinsemellan. Det är svårt att förtydliga vad romani kris är eftersom man använder sig av det på olika sätt för att medla och det innebär inte att de har enade lagar och rättssystem. En del romer uppger att de inte använder sig av någon medling och vad det nu innebär för respektive grupp eller individ.
Stefan Wydow, vice ordförande i Malmö stads romska råd, menar i en videointervju på kvällsposten att kris/krísi handlar om smärre brott där man till exempel har blivit osams romer i mellan. Målet är att skapa försoning mellan parterna.
Kris/krísi betyder domstol eller lag på romani och är en gammal tradition som fyllde en funktion när romer stod utanför samhället. Det var ett sätt att lösa konflikter romer emellan. Dessa så kallade domstolar kom till då romer inte accepterades av majoritetssamhället. De upprätthöll lag och ordning samt skipade rättvisa. Domarna är ofta äldre män, även om det funnits kvinnor, det är de med störst respekt som får uppdraget, eller så går det i arv. Vid en romani kris/krísi samlas man tillsammans med de anklagade och offren. De båda parterna kallas in och får redogöra för sina handlingar. Efter det överlägger domarna innan de beslutar om straff.
I Romer – 500 år i Sverige: Språk, kultur och identitet, Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings Universitet 2016, står det att läsa om kris att:
En kris har hos kelderash två eller tre parter och dessa kallas till kris av ett flertal skiljedomare eller rättegångsmän, krisaki rom, som också leder sammankomsten. Vanligtvis är det den som har sak mot någon, som väljer skiljedomare och som kallar till kris. Skiljedomarna får inte vara släkt med varandra eller med de kallade. Vittnen kallas och dessa måste avlägga en sanningsed inför hela den församlade gruppen, som oftast består av släktingar till de kallade. Kvinnor får närvara vid kris, men de måste vara tysta, det vill säga de får inte blanda sig i diskussionerna. Däremot får de höras som vittnen. Vittnena hörs av skiljedomarna inför församlingen. Påföljder är oftast ekonomiska, en straffavgift, och handlar vanligtvis om dagsböter, globa, som sätts efter personens ekonomiska tillgångar och straffets grad av allvar (sid 24).
Kris/krísi finns beskrivet i flera olika dokument på lite olika sätt. I boken Sagan och sanningen på romani, utgiven av Skolverket som ett undervisningsmaterial, i kapitlet: Kris – Romsk rättvisa beskriver Erland Kaldaras det och ger exempel.
Romerna har i flera hundra år löst interna konflikter genom det egna rättssystemet som kallas kris. Detta är en av de äldsta traditionerna bland romerna, främst bland kelderara och lovara grupperna. En romsk rättegång kan den rom begära som känner sig lurad av en annan rom. Obetalda skulder kan också leda till en romsk rättegång. Äkta makar som vill skiljas måste begära en romsk rättegång. Endast äldre romer med gott rykte bland romerna kan agera krismän.
Här följer ett exempel på en anledning att begära en kris:
Janko har lånat pengar av Fardi. Janko har lovat att betala tillbaka pengarna inom en månad. Efter en månad har Fardi fortfarande inte fått tillbaks sina pengar. När Fardi frågar Janko när han kan betala tillbaka pengarna får han till svar att Janko inte har några pengar alls. Fardi väntar ytterligare en månad och frågar Janko igen om återbetalningen. Fardi får samma svar. Nu blir Fardi arg och begär en romsk rättegång av krismännen för att Janko ska betala tillbaka pengarna. Det samlas många romer och både Janko och Fardi kallas till kris, där de får berätta sina versioner av ärendet. Fardi berättar att han lånat ut pengarna i god tro för en kort tid men att Janko inte har hållit sitt ord, och att Fardi därför har begärt en romsk rättegång. Krismännen uppmanar Janko att så snart som möjligt betala tillbaka Fardis pengar annars kommer han att dömas till oren (marimé). Två dagar senare betalar Janko tillbaka de pengar han lånat av Fardi. Fardi tar en del av pengarna och ställer till med en fest för krismännen och även för Janko (sid 49).
Idag ifrågasätts den gamla traditionen romani kris/krísi av media, samhället och av romerna själva. Adam Hidestål är avdelningschef på kulturförvaltningen på Malmö stad, ansvarar för Romskt informations- och kulturcenter (RIKC) och sitter med i Malmö stads romska råd, säger till Kvällsposten att han inte kände till förekomsten av romani kris/krísi, den så kallade romska domstolen, i Malmö. Han säger att de ser allvarligt på den här informationen, men saknar förstahandsinformation om vad som hänt. Han har pratat med förvaltningsledningen och menar att de behöver göra en internutredning, om det är förenligt att finnas med i en romsk domstol och arbeta med romska frågor i kommunen eller sitta med i det romska rådet.
Resande och romer har funnits i Sverige i över 500 år och i dag finns det över 100 000 resande/romer över hela landet. Sedan år 2000 har resande/romerna status som nationell minoritet i Sverige, med särskilda rättigheter gällande språk och kultur. Alla resande/romer har inte traditionen med romani kris/krísi, vilket Marian Wydow säger i sitt uttalande till DIKKO.
Det kan ha funnits något liknande tidigare men kulturen har förändrats och utvecklats när resande/romer assimileras eller kommit in mer i samhället och de samhälleliga lagarna har tagit över. Ofta när journalisterna rapporterar om saker som händer inom den romska gruppen generaliserar de ofta och drar alla i minoriteten romer över en kam. Minoriteten romer är en spretig minoritet med många olikheter i traditioner och historia men med ett ursprung som binder dem samman.
Vad det gäller kris/krísi och våldtäkter så finns det nog ingen resande/rom som vill att en våldtäktsman ska komma undan, eller för den delen dömas oskyldig, utan att ha fått sin skuld prövad enligt svensk lag.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
