Romsk folkhögskola riskerar att förlora statsbidrag

Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Foto: Stefan Tell

Folkbildningsrådets styrelse har beslutat att granska Interkulturella folkhögskolan i Göteborg efter anonyma uppgifter om påstådda brister i verksamheten. Frågan är om folkhögskolan har använt statsbidraget i strid med gällande bidragsvillkor.

Folkbildningsrådet har haft kontakt med Interkulturella folkhögskolan vid flera tillfällen och begärt in kompletterande information kring skolans verksamhet. Frågorna gäller finansiering och brister i styrningen av verksamheten.

Interkulturella folkhögskolan har inte gett tillfredsställande svar på frågor om verksamheten och har inte öppnat upp för sådan insyn i ekonomin att misstankarna om felaktig användning av statsbidraget har kunnat utredas. Folkbildningsrådets styrelse har därför beslutat om en granskning av skolan.

Det är ett allvarligt ifrågasättande av folkhögskolans förmåga att ta ansvar för verksamheten. Vi hoppas att de nu öppnar upp för insyn och därmed kan undanröja de misstankar som riktas mot skolan, säger Maria Graner generalsekreterare på Folkbildningsrådet. Om så inte sker kan granskningen komma att leda till beslut om indraget statsbidrag.

Interkulturella folkhögskolan startade 2007 under namnet Agnesbergs folkhögskola och hade då Västra Götalandsregionen som huvudman. Folkhögskolan fick en ny huvudman 2016 och drivs idag av Romska bildningsförbundet väst.

Folkbildningsrådet har utsett en extern granskningsgrupp. Granskningen av Interkulturella folkhögskolan ska vara klar senast den 30 september 2020, avslutas pressmeddelandet.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu


Fakta om folkhögskolan

Interkulturella Folkhögskolan har Romska Bildningsförbundet Väst som huvudman. Interkulturella folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utveckla interkulturell folkhögskolepedagogik. Med skolans historia och bas i utbildningsverksamhet av och med romer har skolan ett ansvar att utveckla sin verksamhetsbas samt sprida erfarenhet och kunskap om denna till andra.

Statens syften med stödet till folkhögskolor och studieförbund är att:

  1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.