På kvällen den 16 maj 1944 i Auschwitz-Birkenau omringade beväpnade SS-vakter området där Romer och Sinti-fångar hölls. Deras plan var att samla de nästan 6000 fångarna för att skicka dem till gaskammaren. När vakterna närmade sig, stötte de dock på beväpnat motstånd från fångarna.
| Text: redaktionen Källa: DIKKO och ERIAC open source på www.eriac.org DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram |
På kvällen den 16 maj 1944 omringade soldater från SS denna avdelning. De hade fått order om att samla in de cirka 6500 fångarna och skicka dem till gaskammaren.
Tadeusz Joachimowski, en polsk fånge anställd av SS för att föra register i den romska delen, varnade romer och sinti för avrättningsplanerna. Fångarna beslutade sig för att göra motstånd, de tillverkade vapen av material som plåt, trä, rör, stenar och annat skräp som de kunde hitta. När vakterna kom till avdelningen möttes de av ett organiserat motstånd mot alla odds. Detta motstånd tvingade vakterna att dra sig tillbaka. Några romer och sinti sköts den natten, men det organiserade motståndet hindrade avrättningen just den dagen.
Vilket motstånd krävs av oss idag för att hedra deras minne?
Berättelsen om Romani Resistance Day, eller Motståndsdagen, den 16 maj, är en sällan hörd historia. Det är viktigt att uppmärksamma Romers och Sintis roll i motståndet under andra världskriget och vikten av deras organisations arbete för utvecklingen av våra samhällen, men denna del av historien nämns sällan offentligt.
Det är avgörande för Sverige och Europa att intensifiera sina insatser för att göra de Romska och Sinti-folkmorden kända.
Västtyskland erkände först romernas förintelse 1982. Den långa tiden innan erkännandet berodde inte på att romerna vägrade berätta om Förintelsen, utan mestadels på att de inte hade möjlighet att göra det. Under de senaste decennierna har romska röster och forskningen om de trauman de utsattes för på grund av sin etnicitet börjat få synlighet i det offentliga rummet. Förintelsen av romer och sinti blev en officiell minnesdag i EU år 2015.
Den romska delen av Auschwitz-Birkenau var det mest fruktansvärda avsnittet i lägret, vilket berodde på trångboddhet, brist på sanitär infrastruktur, svält och många barn, vilket ledde till fruktansvärda svältsjukdomar. Romska barn utgjorde hälften av alla registrerade barn i Auschwitz-Birkenau.
Författaren och kemisten Primo Levi, lyckades överleva Auschwitz-Birkenau, varnade för att fascismen kan återkomma i andra skepnader, ofta genom att manipulera information och dölja fakta, för att vilseleda de som kritiserar dessa beteenden samt för att främja passivitet och bekvämlighet.
Att hedra det mod som Romer och Sinti-fångar uppvisade den dagen är avgörande. Genom sitt motstånd mot nazisterna och sin kamp i lägret lyckades de överleva en tid till. Tyvärr är dagen och dess betydelse oftast okända och ignorerade. Trots att Europa idag behöver öka medvetenheten om denna dag och de händelser som den påminner om. En uppmärksamheten som kan bidra till att minska den våldsamma retoriken och kampen mot Romer och Sinti-folk.
En av de största utmaningarna i vår tid handlar just om att konfrontera detta fenomen. För att möta det, som börjar i språket och kommunikationen och sedan gradvis blir mer påtagligt, vilket i sin mest extrema form kan leda till olika typer av barbariska handlingar, krävs flera former av motstånd:
Empati – att utgå ifrån att andra är lika mänskliga som en själv, och inte reducera dem till stereotyper, schabloner eller en förenklad identitet med kollektiva drag.
Nyfikenhet – att tro att varje person man stöter på, enligt gammal visdom, har något att lära en och är bättre på något än en själv. Detta leder till ödmjukhet och öppnar upp en ständig källa till inspiration och kunskap.
Integritet och socialt mod – att vägra delta i det som är oetiskt.
Karel Holomek, den romska aktivisten och journalisten vars släktingar mördades i Auschwitz-Birkenau, påpekade att få inser i tid hur opportunism gradvis undergräver moralen. Det är därför väsentligt att alltid våga stå upp för fakta och värdighet. Enligt nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn är den mest tillgängliga vägen till vår frihet en personlig vägran att delta i lögner.
Den 16 maj bör Romer och Sinti-folk inte enbart betraktas som offer, utan istället framhävas genom en historia av motstånd, som verkligen visar på deras värdighet och mod. Tillsammans är vi starka. Motståndsdagen, känd som Romani Resistance day, handlar inte bara om att minnas den 16 maj utan fungerar även som bevis på att ett folk aldrig kan helt krossas.
Interkulturellt lärande – att initiera, underhålla, expandera och aldrig avsluta interkulturell dialog. Syftet är att gå bortom både egocentriska och etnocentriska perspektiv samt förtryckande lojaliteter.
Kunskaps- och demokratiallianser – det handlar om att organisera ett gränsöverskridande arbetssätt baserat på rättigheter. På grund av både lokala och globala antidemokratiska tendenser och rörelser är det nödvändigt att sätta ihop rättighetsåtgärder som arbetar tillsammans och stärker varandra. Hur vi definierar och bemöter varandra avgör om vi skapar fler hinder eller möjligheter. Det som engagerar oss och som vi står upp för formar inte bara oss själva utan också påverkar dem omkring oss.
Filosofer som Habermas menar att arter överlever när tillräckligt många undviker att dö; ett samhälle överlever genom att tillräckligt många ser till att inte sprida farliga myter och kollektiv paranoia.
Det är när det finns en omfattande omsorg och institutioner som vårdar och utvecklar den, som individers, gruppers och kommande generationers skydd mot olika former av totalitarism kan säkerställas. Det är först då som vi kan lyssna på författaren och konstnären Ceija Stojkas böner: ”Om inte världen förändras nu, om den inte öppnar sina dörrar och fönster, om den inte skapar verklig fred, så att mina barnbarnsbarn kan få en chans att leva i denna värld, kan jag inte förklara varför jag överlevde Auschwitz, Berger-Belsen och Ravensbrück.”
Vi står inför globala utmaningar idag, utmaningar som påverkar oss alla, och som kräver ett samordnat motstånd. Genom olika kunskaps- och demokratiallianser kan vi öka empati, nyfikenhet, integritet, socialt mod och interkulturellt lärande. Dessa allianser kan bli en kraft för samhällsförändring och öppna dörrar för nya gemenskaper.
Opre Roma
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
