DIKKO uppmärksammar språket under rubriken ”Vi måste våga prata om språket”. Vi vill att man ska kunna diskutera och prata om vårt språk. Något vi måste göra om vi ska kunna revitalisera språket. Vill du skriva om språket kan du skriva till redaktionen@dikko.nu

Svensk romani, eller resanderomani, är ett talspråk som talas av gruppen resande. Språket har funnits i landet allt sedan de resande kom till Norden på 1500- talet. Svensk romani är ett gammalt språk som inte har ord för nymodigheter och därför använder sig av de svenska orden istället. Exempel på ord som är nya och används på svenska är ”epilepsi” och ”kylskåp”. Behovet av revitalisering för språket är stort.

Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram

Magasin DIKKO har kontaktat Språk- och folkminnesarkivet och Språkrådet efter att ha fått in ett flertal tips om att det skulle pågå en utredning om språket romani chib. Vi hörde av oss till Språk- och folkminnesarkivet och Språkrådet för att ta reda på hur det ligger till.

På frågan om en utredning svarar Anna Gezelius, Enhetschef, Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk:

Jag vill börja med att säga att det inte finns någon utredning om det romska språket hos Institutet för språk och folkminnen (Isof) och att ingen sådan heller är planerad.

Anna Gezelius (Isof) försäkrar också att de kommer fortsätta använda det svenska alfabetet och har inte en tanke på att förändra i det.

Däremot, säger Anna Gezelius, ingår det i Isofs uppdrag att följa Sveriges språk, och att följa utvecklingen av de nationella minoritetsspråken. Eftersom vi har fått frågan om den svenska benämningen på det romska språket kommer vi under 2024 att titta på hur språkbruket ser ut. Hur vanligt är det att man använder benämningarna romani chib, romani, romska m fl. och i vilka olika domäner, som i tidningstext, sociala medier, myndighetstexter etc. Vi tänkte helt enkelt titta på språkbruket utifrån vetenskaplig grund, förmodligen både hur myndigheter använder benämningarna, men också hur romer benämner språket när de talar om det på svenska. Det är ingen utredning och kommer inte att leda till något beslut om någonting i någon form.

Romska, romani chib eller bara romani, vad heter minoriteten Romers språk

Om nationella minoriteter

I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoriteternas rättigheter regleras bland annat i minoritetslagen och skyddas av Europarådets konventioner. Att få tala och värna sitt eget språk är en rättighet för de nationella minoriteterna.

De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Att en person tillhör en nationell minoritet baseras på självidentifikation och etnisk förankring i gruppen och bygger helt på frivillighet.

Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har funnits i Sverige under lång tid. De har en uttalad samhörighet baserad på språklig, kulturell eller religiös tillhörighet. Gruppen har också en önskan att behålla sin identitet. De nationella minoriteternas kultur är en levande del av det svenska samhället och en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Den samiska minoriteten är också Sveriges urfolk. Uppskattningsvis utgör de nationella minoriteterna tillsammans cirka 10 procent av Sveriges befolkning.

Samtidigt som de nationella minoriteterna erkändes i Sverige erkändes även fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Några av språken har dessutom flera varieteter och samtliga av dessa är också erkända.

Minoriteternas rättigheter och minoritetslagen

Samråd och delaktighet är grundläggande principer i Europarådets minoritetskonventioner. Att stärka de nationella minoriteternas inflytande är också ett av den svenska minoritetspolitikens huvudmål. Redan i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) framhölls att de nationella minoriteterna själva är bäst lämpade att se den egna gruppens behov, och att det därför är väsentligt att det förs en dialog mellan myndigheter på olika nivåer och de nationella minoriteterna.

De nationella minoriteternas möjligheter till inflytande är av avgörande betydelse för att synliggöra gruppernas behov i samhället och i förlängningen en förutsättning för att Sverige ska kunna leva upp till åtagandena i minoritetskonventionerna. I propositionen En stärkt minoritetspolitik betonas att minoritetsarbetet ska göras tillsammans med de nationella minoriteterna som ska ses som rättighetsbärare och experter på sin situation.

Minoritetslagens femte paragrafer gäller för samtliga fem minoriteter och i hela landet. Med andra ord ska alla kommuner och regioner samråda med alla nationella minoriteter som finns representerade i området. Särskilt viktiga att diskutera är frågor som rör bland annat förskoleverksamhet, äldreomsorg, barn och ungdomsfrågor samt biblioteks- och annan kulturverksamhet. Politisk förankring i samråden ger tyngd och kan underlätta när det gäller att gå från ord till handling. Samråden blir inte bara diskussionsforum utan kan även ha beslutanderätt.

Källa: Nationella minoriteters rättigheter

redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS