Vi på DIKKO ser över samrådsmöten och den representation som sker ute i vårt land för romer. I januari kommer Stockholm stad med sina svar på våra frågor om hur de gör romer delaktiga.
Vet du att de kommer vara ett samråd där du bor, tipsa oss gärna så vi kan skicka över några frågor. Skriv till redaktionen@dikko.nu
Vi genomför nu också vårt första öppna samråd med romerna i Stockholm på länge, tanken är nu att vi ska ha denna typ av samråd mer återkommande i staden. Strukturen runt detta är dock inte helt satt utan vi behöver se hur saker och ting fungerar bäst i praktiken eftersom också i dialog med de som deltar på de öppna samråden. Därav är inte alla detaljer satta och vi kan inte svara så detaljerat på alla dina frågor utan svaren utgår mycket ifrån upplägget på detta första öppna samråd, men det kommer att utvecklas eftersom hur vi arbetar med denna typ av samråd, inleder Sverre Dahlstedt Eriksson, biträdande kanslichef och borgarrådssekreterare med.
På vilket sätt är de romer som arbetar i Stockholms stad delaktiga i framtagandet av samrådet?
Detta är det första öppna samråd vi har på lång tid i Stockholms stad. Vi håller på att se över våra samrådsformer med alla de nationella minoriteterna och där har vi sett att det finns ett behov av öppna samråd med Stockholms romer. Önskemål om öppna samråd har lyfts fram av flera olika romska företrädare som vi träffat under det senast året samtidigt som vi också själva sett ett behov av öppna samråd för att ge alla romer i Stockholm möjlighet att komma till tals i frågor som de tycker är viktiga gentemot Stockholms stad. När det gäller detta första öppna samråd har de romer som arbetar i staden varit delaktiga i att inbjudan till det öppna samrådet har gått ut så brett som möjligt för att nå många romer i Stockholm. Efter detta första öppna samråd kommer vi utvärdera och fundera på hur vi kan utveckla arbetet inför kommande öppna samråd och hur till exempel de romer som är anställda i Stockholms stad kan göras än mer delaktiga i planeringen. Det kan också vara bra att veta att Stockholms stad är en väldigt stor organisation och att det finns romska anställda så som till exempel brobyggare på förvaltningar såsom arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen men inte inom stadens centrala förvaltning stadsledningskontoret som är de som ansvarar för denna typ av stadsövergripande öppna samråd.
Hur försäkrar ni er om att det blir ett samråd med delaktighet och reell påverkan och inte ett informationsmöte?
Vi gör det dels genom att ha två väldigt konkreta frågor att diskutera på det öppna samrådet som är kopplade till processer som Stockholm stad arbetar med just nu och som berör romerna i Stockholm mycket. Och dels genom att vi kommer se till att tiden på samrådet inte går åt till för mycket information utan att den större delen av tiden är till för de som deltar att berätta det som de vill ta upp.
Den först av de två konkreta frågorna är stadens arbete mot antiziganism. Stockholms stad håller på att ta fram en handlingsplan mot rasism och där kommer arbeta mot antiziganism vara en viktig del. Därför vill vi under det öppna samrådet höra vad de romer som deltar tycker att staden behöver för att motarbeta antiziganism och det som kommer fram tar vi sedan med oss in i arbetet med att ta fram handlingsplanen mot rasism. Och den andra frågan handlar om inrättandet av kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter. Vi kommer att informera kort om det förslag som nu är på remiss om att inrätta ett råd för nationella minoriteter under kommunstyrelsen i Stockholm, förslaget har gått på remiss till bla. romska organisationer och föreningar och vi vill ge möjlighet att komma med tankar om förslaget och att så många som möjligt ska veta hur det till exempel går till om man vill sitta med som representant i rådet.
Hur försäkrar ni er om att det blir ett samråd där romers inflytande präglar besluten?
Jag har beskrivit det lite i svaret på ovanstående fråga. Det handlar om att vi dels har två konkreta saker att prata om på samrådet där staden har pågående processer och där vi tar med oss de tankar och inspel som kommer direkt in i de arbetsprocesserna. Och sedan ser vi till att notera allt som kommer upp under samrådet och går sedan igenom det och ser hur staden kan omhänderta det som lyfts.
När samrådet är klart och det har kommit fram kreativa förslag eller lösningar, hur förmedlar ni det som är sagt under samrådet?
Vi kommer att ta minnesanteckningar på mötet, vi kan se till så att ni får dem också om ni vill publicera det. Vi kommer att gå igenom det som kommit fram på samrådet efteråt och se hur det som lyfts kan tas om hand. Vi vidareförmedlar sedan saker till den del av staden som har hand om dem då Stockholms stad är en stor organisation med många förvaltningar som ansvarar för sina verksamhetsområden.
När de beslut eller förslag som romer är delaktiga i under samrådet går från ”ax till limpa” och implementeras i staden, hur kommer delaktigheten, redovisningen och uppföljning av resultatet se ut?
Redovisning och uppföljning kommer ske på kommande öppna samråd och tillsammans med kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter när det är på plats, planen är att rådet inrättas i juni efter beslut i kommunfullmäktige i slutet av april.
Hur ser staden till att romer är delaktiga i möten, frågor eller åtgärder som berör dem själva? Finns det alltid med representation från romer i de frågor som berör romer?
På stadsövergripande nivå har samråd skett genom en samrådsgrupp för nationella minoriteter där det också funnits romska representanter. Samråd har även skett om fördelning av statsbidrag för förvaltningsområdet finska, samiska och meänkieli där representanter för den finskromska gruppen har bjudits in. I staden i övrigt har nämnder så som arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna möjlighet att bjuda in till samråd, både med politiker eller gällande frågor som är mer verksamhetsnära som då leds av tjänstepersoner.
Staden har från slutet av 2022 sett över samrådsprocessen i syfte att utveckla en struktur som ska stärka delaktighet och inflytande för den romska minoriteten samt de övriga nationella minoriteterna. Den nya strukturen har tagits fram i samråd med de samrådsrepresentanter som staden samråder med och utgått från de synpunkter som inkommit, de lagar staden behöver förhålla sig till samt organisatoriska förutsättningar. I den nya strukturen planeras ett Råd för nationella minoriteters rättigheter att inrättas. Rådet kommer att inrättas under kommunstyrelsen och såväl politiska representanter som representanter från samtliga nationella minoriteter kommer att väljas in. Rådets uppgifter blir att ge råd och stöd i strategiska frågor som rör de nationella minoriteternas rättigheter i staden. Rådet kommer att behandla frågor som olika förvaltningar ansvarar för. Ansvariga förvaltningar kommer att bjudas in under möten med relevanta teman för just deras ansvarsområden. Flera minoriteter har efterfrågat möjligheten att samråda med politiker med olika ansvarsområden och med förvaltningschefer med mandat att driva på utvecklingsarbetet. Tanken är att den möjligheten ska öka i och med rådets inrättande. Staden har tidigare inte haft något råd och därför föreslås att detta råd ska utvärderas efter två år. Rådet föreslås också kompletteras med enskilda samråd per minoritet samt öppna samråd för de minoriteter som har behov av det. Barn- och ungdomsperspektivet behöver också beaktas i en ny samrådsstruktur.
Eftersom den nya strukturen inte är satt än och det praktiska arbetet inte är påbörjat är det svårt att beskriva exakt hur processen kring råden kommer att se ut. Tanken är dock att rådsrepresentanterna ska, i likhet med dagens samråd, få möjlighet att gemensamt föreslå en dagordning eller teman. Idag tar staden fram underlag med information som är relevant för representanterna. Detta skickas ut i god tid, dels för att representanterna ska kunna förbereda sig och dels för att tiden på mötet inte ska gå till långa dragningar, utan till diskussion. Vissa informationsinslag finns dock på de flesta samråden. Minnesanteckningar kommer att skrivas av kommunstyrelsens kansli och skickas ut till berörda förvaltningar. Det gäller även enskilda samråd per minoritet. Vid efterföljande möte sker återrapportering i de frågor som har aktualiserats vid tidigare möte.
Under tiden som staden utvecklat samrådsprocessen har stadsledningskontoret, tillsammans med politiken, bjudit in till samråd med de nationella minoriteterna. Vissa samråd har främst handlat om den nya strukturen och de övergripande utvecklingsområdena staden har för minoritetsarbetet. Andra samråd har varit enskilda per minoritet och handlat om frågor som berör dem eller utvecklingsförändringar som är på gång.
Magasin DIKKO tackar Sverre Dahlstedt Eriksson, biträdande kanslichef och borgarrådssekreterare Miljö- och klimatroteln, Stockholms stadshus för att han tagit sig tid att svara på frågorna.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
