Nu lackar det mot jul, vår svenska jul som är en mångkulturell historia med inspiration från många länder.
Själva julfirandet förekommer i flera delar av världen med vissa variationer. Vår svenska jul är en härlig blandning av traditioner och olika vanor som vi firar med familjen. I år blir det dock en annorlunda jul. För i år kan inte farbror Egon, med sin stora mage och sitt bullriga skratt, komma på julafton för att dela ut julklapparna. Vi måste alla tänka på smittorisken och det även om tomten redan har en ansiktsmask. Inga tindrande barnaögon som tittar på tomten i spänd förväntan över vad som finns i säcken.
Fast alla vet att det egentligen är mamma och pappa som har tömt sparkontot för att överträffa grannens barns julklappar (vilket de redan innan jul upplyst barnen om). De är dyra i drift de små liven, speciellt när man ska tävla med grannen som har dubbelt så mycket i inkomst. Barnen får så klart sina dyra julklappar även om det inte blir samma sak när farbror Egon sitter i karantän, saknaden är stor trots att alla vet att det egentligen är Egon som döljer sig bakom den fula masken.
Den förälder som i år kommer dela ut julklapparna är ett uselt surrogat för tomtens skäggiga nuna. Ingen liten sup bakom dörren till tomten innan han går och det är ingen risk att han snubblar på tröskeln på vägen ut. Ingen farmor som snarkar framför teven för hon sitter också i karantän och resten av släkten får fira hemma hos sig eftersom vi inte få vara fler än åtta på jul och familjen inte kunde välja vem som skulle få komma. Alla eller ingen, det måste vara rättvist, men kanske kan vi träffas på zoom om alla kopplar upp sig med datorn så kanske vi kan umgås på distans. Distans och socialt avstånd de nya modeorden.
Men så klart kommer det bli jul ändå, om än på kanske ett lite annorlunda sätt. Vad det som säger att annorlunda är dåligt? För från allra första början handlade det om att hålla en fest när året är som allra mörkast och är det något som julen är i samtiden så är det upplyst. Våra hus och balkonger dignar av lampor och kulörta ljus som lyser upp den mörka årstiden.
Julen har blandats upp med kristna traditioner och nationalromantiken. Men den stora förändringen och den person som betytt mest för oss under vår egen tid är Walt Disney. Kalles Ankas jul har betytt mycket för svenskt julfirande de senaste 40 åren. I många familjer är dessa tecknade figurer det som styr när julklapparna och själva firandet ska ske och det kommer se likadant ut i år. För inte ens coviden rår på Kalle och i år kommer vi kunna se den utan farmors snarkningar som bakgrundsläte.
Vi vet att det kristna julfirandet i Sverige började på 1100-talet, men det var inte förrän på 1700-talet och framförallt på 1800-talet som julfirandet tog riktig fart. Adel och borgare tog efter traditionerna i Europa, medan bönder och enklare folk blandade gamla seder med nya och lade grunden till det firande vi har idag – en blandning av gammalt och nytt. Lägg sen till att varje familj har skapat sina egna traditioner så har vi dagens julfirande. I år tillför vi ytterligare en dimension till vårt firande, coviden, vi får se hur den kommer påverka våra framtida jular.
Som en liten egen tradition har vi också vår kära mistel som i grunden är en hednisk tradition. Så när kristendomen och kyrkan gjorde entré förbjöds användandet av misteln, men folk gör som folk vill och folktron var starkare än kristendomen, så misteln dök upp igen, mycket tack vare sitt rykte som ”fruktbarhetsboostare”. En trevlig tradition som kan ge oanade möjligheter, så glöm inte att hänga upp din mistel för i år är det ingen risk att det är Egon du slätar av. Och har du ingen mistel går det lika bra med selleri.
Men oavsett hur vi firar julen så är det en viktig högtid, hör av er till era nära och kära. Ett samtal kan göra hela julen för de som firar ensamma, för ingen gång på året är man så ensam som på just julen när man inte har någon att fira med.
Så till er alla från oss alla önskar vi en god, vit, jul oavsett hur ni firar den. Var rädda om varandra och hjälp varandra att skapa positiva minnen av vår mest hypade högtid. //Redaktionen
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
