Den planerade gruvan i Kallak/Gállok befaras medföra en negativ påverkan på världsarvet. Det skriver Unesco i en rapport efter ett platsbesök till världsarvet Laponia. Världsarvskommittén ska fatta beslut utifrån rapporten och dess rekommendationer vid det 47:e kommittémötet i Paris som pågår 6–16 juli. Rapporten publicerades under eftermiddagen fredag den 4 juli.
Under 2023 beslutade Unescos världsarvskommitté att inleda en reaktiv övervakning av Laponia. Det skedde efter att regeringen beviljat bearbetningskoncession för gruvverksamhet i Kallak/Gállok, vilket bedömdes kunna riskera att påverka världsarvet. Under våren 2024 genomförde Unesco ett platsbesök till världsarvet Laponia. Nu har slutsatserna från besöket samlats i en rapport.
Rapporten innehåller nio rekommendationer för hur världsarvet ska kunna behålla sina unika värden. Den första är att inga ytterligare beslut fattas som möjliggör gruvutvinning i Kallak/Gállok. Vidare efterfrågas bland annat att en hållharbetsstrategi tas fram för världsarvet och dess omgivande landskap, att natur- och kulturvärdena som utgör grunden för världsarvsstatusen tydligare definieras och att en buffertzon tas fram för att skydda flyttleder utanför världsarvet där renarna rör sig mellan sommar- och vinterbete.
– Det här är allvarlig kritik som riktas mot Sveriges hantering av världsarvet Laponia i ett internationellt sammanhang. Nu inväntar vi världsarvskommitténs beslut kring rapporten, därefter behöver vi ta ställning till hur Sverige ska bemöta kritiken, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.
Om Unescos arbete
Unescos världsarvskommitté, som består av 21 medlemsländer, ansvarar för att besluta om nya världsarv och följa upp hur befintliga världsarv skyddas och förvaltas. Kommittén kan fatta beslut om att inleda så kallad reaktiv övervakning (Reactive Monitoring Process) då man särskilt bevakar ett världsarv som bedömts vara utsatt för hot. Den reaktiva övervakningen innebär att Unesco eller konventionens rådgivande expertorgan informerar världsarvskommittén om ett världsarv anses vara i fara. Detta förpliktigar ansvarigt land att tillhandahålla årliga rapporter och konsekvensbeskrivningar om ett världsarvs skick och förvaltning. Den reaktiva övervakningen innebär även att staterna själva ska anmäla händelser eller åtgärder som antas kunna påverka ett världsarvs värden till Unescos världsarvscenter. Syftet med övervakningen är att Unescos världsarvskommitté ska kunna bistå med lämpliga lösningar så att värdena upprätthålls. Det är ett sådant arbete som nu görs gällande världsarvet Laponia.
Läs mer om rapporten från Unescos platsbesök här:
Länk: https://whc.unesco.org/en/documents/221446
Läs mer om vad en Reactive Monitoring Process innebär här:
Länk: UNESCO World Heritage Centre – Reactive monitoring Process
Om platsbesöket
Vid platsbesöket medverkade förutom Unesco, experter från de rådgivande expertorganen ICOMOS, International Council on Monuments and Sites, och IUCN, International Union for Conservation of Nature. Besöket faciliterades av Riksantikvarieämbetet i nära samarbete med Naturvårdsverket och Laponiatjuottjudus, den sistnämnda förvaltar Laponia.
Läs mer om platsbesöket här:
https://www.raa.se/2023/09/unesco-besoker-sverige-med-anledning-av-varldsarvet-laponia/
Om världsarvet Laponia
Laponias världsarvsutnämning grundar sig i kombinationen av unika natur- och kulturvärden. Till naturvärdet räknas arternas mångfald och utbredning, samt det naturgivna landskapets former och innehåll. Landskapet har formats i samspel med en levande samisk tradition där man under lång tid har bedrivit renskötsel. Förvaltningen av världsarvet Laponia ska bedrivas så att den samiska kulturen kan bevaras och utvecklas. Laponia förvaltas av Laponiatjuottjudus.
Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för världsarvskonventionens tillämpning i Sverige samt ansvar för de världsarv som är kulturarv. Naturvårdsverket ansvarar för de världsarv som är naturarv. Därför berörs båda myndigheter av Laponia som är ett kombinerat kultur- och naturvärldsarv.
Läs mer om världsarv här:
Länk: Det här är ett världsarv | Riksantikvarieämbetet (raa.se)
Länk: Avrapportering-av-regeringsuppdraget-att-utarbeta-en-nationell-världsarvsstrategi.pdf (raa.se)
För mer information och intervjuförfrågningar
Jonas Thunberg, pressansvarig, Riksantikvarieämbetet. E-post: press@raa.se. Tel: 08-5191 80 07.
Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som lyder under Kulturdepartementet. Riksantikvarieämbetet är den nationella myndighet som leder och stödjer arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
