I slutet av maj gick Riksrevisionen ut på sin hemsida att man skulle granska statens främjande av de nationella minoritetsspråken. En granskning är välkommen då minoritetspolitiken inte har gett särskilt märkbara resultat efter 24 år och för att det finns många frågetecken kring hur statsbidraget till förvaltningsområden används.
Beslutet har också publicerats offentligt och kan läsas av vem som helst. Där framgår det att riksrevisionen kan komma att begära in uppgifter om verksamheten, styrning, samverkan och uppföljning från Institutet för språk och folkminnen, Länsstyrelsen i Stockholms Län, Lunds universitet, Sametinget, Socialstyrelsen, Statens skolverk, Stockholms universitet, Södertörns högskola, universitets- och högskolerådet, och Regeringskansliet.
Där kan man också läsa om skälet till riksrevisionens beslut:
”Riksrevisionen ser […] flera indikationer på att statens insatser på området är bristfälliga. Trots statens insatser når exempelvis inte modersmålsundervisningen i nationella minoritetsspråk fler elever, och många kommuner tillgodoser inte rätten till äldreomsorg och förskola på minoritetsspråk i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionens granskning fokuserar påett antal myndigheter som har centrala uppgifter på området.”
Och på minoritet.se publicerade man ett längre reportage 29 augusti 2024 om detta. Där intervjuar man även Matilda Loborg, från riksrevisionen.
– Vi bedriver omvärldsbevakning och har sett att det finns en risk att staten inte använder sina medel tillräckligt effektivt, eller att man inte når målen. Att främja och bevara minoritetsspråken är en väsentlig del av statens minoritetspolitik, men samtidigt ett mål som varit svårt att nå. Därför startar vi nu granskningen, säger Loborg till minoritet.se.
– Antalet elever inom modersmålsundervisningen har inte ökat tillräckligt mycket under de senaste åren, åtminstone inte inom alla minoritetsspråken. Vi ser att det saknas lärare och vi ser att flera kommuner som har svårt att bedriva förskola på minoritetsspråk.
När jag läste om detta i slutet av maj var jag upptagen med andra saker och kunde inte sätta mig in i beslutet. Nu när jag läser närmare är jag lite fundersam kring vad riksrevisionen kan göra.
Jag är rätt säker att riksrevisionen kommer att hitta tillkortakommanden i sin granskning. Samtidigt är det väl känt för alla oss som följt minoritetspolitiken under lång tid vad som är fel. Om man inte vet vad som är bristfälligt kan man med fördel läsa länsstyrelsen i stockholm och sametingets årliga rapporter om minoritetspolitikens utveckling.
Det finns mycket i dessa rapporter som kan diskuteras och åtgärdas, men det mest allvarliga är hur förvaltningsområden använder sitt statsbidrag. Alla förvaltningsområden får en summa pengar i egenskap att de är förvaltningsområden. Pengarna ska användas för att revitalisera minoritetsspråken och ska gå till bland annat skolor och äldreomsorg.
Dessvärre är detta inte så det går till. Om man läser Länsstyrelsen i Stockholm och Sametingets rapporter framgår att förvaltningsområden använder runt 80% av det statliga bidraget man får till administrativa kostnader och löner. Trots att kommuner ska stå för dessa kostnader själva.
Matilda Loborg får också frågan om varför de granskar statliga myndigheter när förskolor och äldrevård ägs av kommunerna. Där svarar Matilda Loborg att det finns statliga myndigheter, däribland Skolverket och Länsstyrelsen, som har ansvar att stötta kommuner. ”Riksrevisionen granskar hur väl staten stöttar i deras arbete”, säger Matilda Loborg till minoritet.se.
Nå, det är bra att riksrevisionen gör den här granskningen. Men mycket är redan känt via europarådets expertkommitté, SOU:er, minoritetsorganisationers skuggrapporter och journalistiska reportage.
Det intressanta blir att se om granskningen leder till att majoritetssvenska nyheter kommer att ägna sig åt frågan. Eller om det faktiskt kan ge politiker en motivation att göra något åt problemen. När vi nu haft en bristfällig minoritetspolitik under 24 år vore det ju bra om någonting kunde gå åt ett bättre håll.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
