Nyheter| EU Kommissionen för mänskliga rättigheter vill utrota statslöshet 2024

pixabay
12Shares

EUROPA| Statslöshet är grundorsaken till många kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Tyvärr är statslöshet fortfarande utbrett i Europa idag. Minst 600 000 människor har inte ett nationalitets- eller identitetsdokument som ger möjligt att få ta del av fördelarna med en nationalitet.

Att vara utan nationalitet betyder att du praktiskt taget inte har några rättigheter. Statslösa personer är ofta utestängda från utbildning, anställning, sociala förmåner och hälsovård. De kan inte rösta eller delta i det politiska livet, och de tycker att det är mycket svårt att få tillgång till rättvisa. De är också mycket sårbara för en rad kränkningar och övergrepp mot mänskliga rättigheter, allt från obestämda frihetsberövande till arbetskraft och sexuell exploatering.

Varför statslös?

Statslöshet har många orsaker, allt från olösta frågor som följer statligt arv, motstridiga nationalitetslagar, brist på födelseanmälan och diskriminerande lagar samt praxis som förhindrar stora grupper av personer från att få ta del av rätten till nationalitet.

Statslösheten i Europa är mångfacetterat. Fall kan hittas bland nyligen ankomna flyktingbarn vars födelse inte registrerades på deras förälders väg till Europa eller som inte kan beviljas ett medborgarskap på grund av motstridiga eller diskriminerande nationalitetslagar. 

Statslösa personer finns också bland människor som har bott i samma land i årtionden eller till och med fötts där. Det kan handla om personer som tillhör vissa diskriminerade minoritetsgrupper, till exempel romer, som i vissa länder ”ärver” statslöshet från sina föräldrar och där landet tycker att det är svårt att säkerställa nationaliteten.

Trots problemets omfattning är ett en del medlemsländer i Europarådet som fortfarande inte anslutit sig till FN och Europarådets ordningar om statslöshet och nationalitet, till exempel FN: s konvention från 1954 om status för statslösa personer; FN-konventionen om minskning av statslöshet från 1961; 1997 års europeiska konvention om nationalitet; och 2006 års konvention om att undvika statslöshet i förhållande till statlig arv.

Arbete med statslöshet, barnen

Kommissionen för mänskliga rättigheter har arbetat mycket med denna viktiga fråga om mänskliga rättigheter, särskilt frågan med de statslösa barnen. Arbetet har speciellt inriktats på att att få slut på barnens onda cirkeln av statslöshet genom att se till att alla barn har tillgång till en nationalitet vid födseln.

De har också stöttat den tioåriga kampanjen för att utrota statslöshet i världen #Ibelong som lanserades 2014 av FN: s högkommissionär för flyktingar (UNHCR).

Nästa vecka, den 7 oktober, kommer ett stort antal företrädare för regeringar att träffas i Genève för att prata om genomförandet av en ny kampanj. De kommer också att förbinda sig att göra mer för att lösa detta problem. Vid det här tillfället uppmanas alla Europarådets medlemsstater att ansluta sig, utan förbehåll, till FN- och Europarådets konventioner och därmed anta förnyade åtagande mot målet för att utrota statslöshet fram till 2024.

Ratificeringen av dessa åtgärder är ett viktigt steg framåt, men det är inte tillräckligt. Medlemsstaterna bör vidta konkreta åtgärder för att hantera statslöshet och förhindra att det fortsätter. Dessa åtgärder inkluderar: inrätta förfaranden för fastställande av statslöshet; säkerställa universell födelse registrering; underlätta naturaliseringsförfarandena för statslösa personer; och eliminera alla onödiga juridiska samt administrativa hinder som hindrar människor från att få identitetshandlingar. Det är också viktigt att se till att alla barn har tillgång till en nationalitet vid födseln.

Att utrota statslöshet 2024 är ett ambitiöst mål, men ett mål som kan nås. De åtgärder som gjorts under de senaste åren i flera medlemsländer har visat att med politisk vilja kan livet för personer utan nationalitet förbättras avsevärt.

Källa https://www.coe.int/en/web/commissioner

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

12Shares