Den 2 augusti högtidlighåller romanifolk runt om i världen minnet av Förintelsen av romer. De var utsatta för en systematisk förföljelse under andra världskriget. Upp till 500.000 från romanifolken mördades, varav 4.200 av dessa fördes till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau den 2-3 augusti 1944. Trots den begränsade medvetenheten är den Romska Förintelsen en viktig påminnelse om den antiziganism som fortfarande finns i samhället.
Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Den 2 augusti varje år högtidlighålls minnet av Förintelsen av Romer runt om i världen. Det är en internationell minnesdag då alla från romanifolken minns och hedrar alla dem som föll offer för nazisternas grymheter under andra världskriget. Det är också en viktig dag för att påminna oss om att motverka den antiziganism som fortfarande är utbredd i vårt samhälle.
Tyvärr begränsas medvetenheten om Romernas Förintelse eftersom den inte accepteras som en Förintelse utan istället anses som ett folkmord. Men enligt den nazistiska ideologin betraktades inte romanifolken som människor och blev fritt ett villebråd och offer för en systematisk förföljelse. De utsattes för ett folkmord baserat på ”ras”, precis som judarna.
I Sverige, idag, har det skapats lagar som kriminaliserar förintelseförnekande.
Det är bra att det nu finns en lag som kriminaliserar förintelseförnekelse. Men det som är intressant när det gäller förintelselagen är att den inte innefattar de romanifolk som förintades på samma grunder som judar. De lever med antiziganism på samma sätt som judarna lever med antisemitism. I en rättsstat som Sverige gör man idag alltså skillnad på människor som har gått samma öde till mötes.
Historien har lärt oss att förintelsen av romanifolken göms och glöms. Det hände på Förintelsekonferensen år 2000 och det hände även 20 år senare på Förintelsekonferensen i Malmö – vilken kom att bli en skamfläck för Sverige. Det har tagit lång tid för fakta om romanifolken att nå historieböckerna, men att vi fortfarande har en regering som inte erkänner förintelsen av romanifolken är illa. Sverige kriminaliserar förnekande av Förintelsen – men struntar i romanifolken.
Romanifolken osynliggjordes under Förintelsen trots att de ofta utpekades som syndabockar, kriminella och smittospridare. Många tvingades leva, precis som idag, vid sidan av det officiella samhället. Hur många från romanifolken som mördades av den nazityska regimen är osäkert, eftersom de sällan registrerades och därför inte hamnade på några listor, men det kan ha varit så många som en halv miljon som mördades. Varje år den 2 augusti hedras offren för den Romska förintelsen och de drygt 4 200 från romanifolken som natten mellan 2:a och 3:e augusti 1944 fördes till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau.
Magasin DIKKO tar ställning för begreppet Förintelsen av romer
När vi talar om Förintelsen menar vi oftast det systematiska utrotandet av Judarna som skedde i nazityskland. Det pratas sällan om att Förintelsen lika mycket handlade om ett systematiskt utrotandet av romanifolken. Förföljelsen och förintelsen av Europas Romska minoriteter (roma, sinti och andra romska grupper) ägde rum samtidigt och på många av de platser där nazisterna genomförde folkmordet på judarna under Förintelsen. Det var samma aktörer som ansvarade för våldet (tyska SS-trupper, polis och lokala medarbetare). Likheterna är större än olikheterna och därför ska folkmordet på Romer ingå i Förintelsenbegreppet.
Det systematiska utrotandet av romanifolken (porajmos) var precis lika effektivt som förintelsen av Judar. Ungefär hälften av alla romanifolk som bodde i Europa mördades i förintelselägren eller dödades på annat sätt. Det vi måste ha klart för oss är att förföljelserna av romanifolken inte tog slut med andra världskriget. Långt in i vår samtid utsattes och utsätts romanifolk fortsatt för övergrepp. I Sverige har till exempel romanifolk systematiskt tvångssteriliserats, kartlagts och registrerats. De har dessutom inte alltid inkluderats på arbets- och bostadsmarknaden eller i skolvärlden. Så det återstår en hel del att göra, både i Sverige och övriga Europa.
Dessutom är kunskapen om den nationella minoriteten Romer bristfällig och behandlingen av romanifolk genom historien har varit och är undermålig. Intresset har varit svagt eller inte funnits alls. Romanifolkets företrädare har sällan fått gehör för sin sak av majoritetssamhället, de har ofta osynliggjorts eller utsatta för antiziganism. För att inte tala om forskningen om folkmordet på Romer som är totalt frånvarande, trots att det avsatts särskilda pengar för att forska i Förintelsen.
Sverige fick ett nytt fristående forskningsinstitut med fokus på Förintelsen som leds av styrelseordförande professor Birgitta Svensson och föreståndaren Karin Kvist Geverts, docent i historia. Birgitta Svensson har tidigare forskat på romanifolken i sin doktorsavhandling – Bortom all ära och redlighet- tattarnas spel med rättvisan – avhandlingen handlar främst om Resandefolket. I den avhandlingen väljer hon att använda ordet ”tattare”, ett ord som precis som ”zigenare” är ett förlegat och negativt ord för Resande och Romer. Svenssons avhandling bygger på juridiska dokument där de Resande som har varit kriminella eller av någon annan anledning är noterade finns med. Inga fysiska personer är intervjuade. Avhandlingen ger en ensidig och negativ bild bild av Resande, avhandlingen förstärker även de fördomar som finns om Resandefolket. Forskningsinstitut som Svensson är styrelseordförande i har inte avsatt några pengar till forskning om den Romska Förintelsen.
Vilket gör den 2 augusti till en viktig dag för den fortsatta utvecklingen mot accepterandet av romanifolkens historia och för att motverka den antiziganism som fortfarande lever kvar.
Opre Roma
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS