Enligt den nazistiska ideologin betraktades inte Romer och Sinter som människor. De var offer för en systematisk förföljelse och ett folkmord baserat på ”ras”, precis som judarna. Och den 2 augusti varje år högtidlighålls minnet av Förintelsen av Romer runt om i världen. Det är en internationell minnesdag då vi minns och hedrar alla de Romer som föll offer för nazisternas grymheter under andra världskriget. Det är också en viktig dag för att påminna oss om att motverka den antiziganism som fortfarande är utbredd i vårt samhälle.
Tyvärr begränsas medvetenheten om Romernas Förintelse eftersom den inte accepteras som en Förintelse utan istället anses som ett folkmord.
Staten måste sluta stoppa huvudet i sanden och erkänna Förintelsen av Romer
Romer var en osynliggjord minoritet under Förintelsen och som ofta utpekades som syndabockar, kriminella och smittospridare. Många tvingades leva, precis som idag, vid sidan av det officiella samhället. Hur många Resande och Romer som mördades av den nazityska regimen är osäkert eftersom de sällan registrerades och hamnade inte på några listor. Men det var kanske så många som en halv miljon som mördades. Den 2 augusti går tankarna särskilt till de drygt 4 200 Romer som natten mellan 2:a och 3:e augusti 1944 fördes till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau.
Varje år den 2 augusti hedras offren för folkmordet på Romer under Förintelsen eller som vi Resande och Romer vill att det ska benämnas: den Romska förintelsen. För på natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 mördades de cirka 4 200 Romer som fanns kvar i förintelse- och koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau.
Magasin DIKKO tar ställning för begreppet Förintelsen av romer
När vi talar om Förintelsen menar vi oftast det systematiska utrotandet av Judarna som skedde i nazityskland. Det pratas sällan om att Förintelsen lika mycket handlade om ett systematiskt utrotandet av Romer och Sinti.
Förföljelsen och mordet av Europas Romska minoriteter (roma, sinti och andra romska grupper) ägde rum samtidigt och på många av de platser där nazisterna genomförde folkmordet på judarna under Förintelsen. Det var samma aktörer som ansvarade för våldet (tyska SS-trupper, polis och lokala medarbetare). Likheterna är större än olikheterna och därför ska folkmordet på Romer ingå i Förintelsen.
Det systematiska utrotandet av Resande och Romer (porajmos) var precis lika effektivt som Förintelsen av Judar. Ungefär hälften av alla Resande och Romer som bodde i Europa mördades i förintelselägren eller dödades på annat sätt. Natten den 2 augusti blev kulmen på Resande och Romers motstånd och är natten då nazityskland avrättade tusentals Resande och Romer i förintelselägret Auschwitz.
Förintelselägren spelade en central roll i Förintelsen. Den 2 augusti är en dag för att hedra de Resande och Romer som genomlevde det fasansfulla som hände i förintelselägren. Det är dags att inkludera i begreppet Förintelsen av Romer i allas vårt språkbruk.
2 Augusti: Minnesdagen för Förintelsen av romer
Det vi måste ha klart för oss är att förföljelserna av Romer inte tog slut med andra världskriget. Långt in i vår samtid utsattes och utsätts Resande och Romer fortsatt för övergrepp. I Sverige har till exempel Resande och Romer systematiskt tvångssteriliserats, kartlagts och registrerats. De har dessutom inte alltid inkluderats på arbets- och bostadsmarknaden eller i skolvärlden. Så det återstår en hel del att göra, både i Sverige och övriga Europa.
Dessutom är kunskapen om den nationella minoriteten Romer bristfällig och behandlingen av Resande och Romer genom historien har varit och är undermålig. Intresset har varit svagt eller inte funnits alls. Resande och Romska företrädare har sällan fått gehör för sin sak av majoritetssamhället, de har ofta osynliggjorts eller utsatta för antiziganism. För att inte tala om forskningen om folkmordet på Romer som är totalt frånvarande, trots att det avsatts särskilda pengar för att forska i Förintelsen.
Nytt fristående forskningsinstitut med fokus på Förintelsen
Institutet leds av styrelseordförande professor Birgitta Svensson och föreståndaren Karin Kvist Geverts, docent i historia. Birgitta Svensson har tidigare forskat på minoriteten Romer i sin doktorsavhandling – Bortom all ära och redlighet- tattarnas spel med rättvisan – den handlar främst om Resandefolket. I den avhandlingen väljer hon att använda ordet ”tattare” som precis som ”zigenare” är ett förlegat och negativt ord för Romer. Svenssons avhandling bygger på juridiska dokument där de Resande som har varit kriminella eller av någon annan anledning är noterade. Inga fysiska personer är intervjuade. Avhandlingen ger en ensidig och negativ bild bild av Resande, avhandlingen förstärker även de fördomar som finns om Resandefolket. Forskningsinstitut som Svensson är styrelseordförande i har inte avsatt några pengar till forskning om den Romska Förintelsen.
Så visst finns det fortfarande mycket att göra i Sverige för att synliggöra och acceptera Resande och Romers historia och nutid. Vilket gör den 2 augusti till en viktig dag för den fortsatta utvecklingen mot accepterandet av Resande och Romers historia och för att motverka den antiziganism som fortfarande lever kvar.
Opre Roma
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Fakta om DIKKO
Vänder man sig till magasin DIKKO eller media i allmänhet så har man meddelarfrihet – det innebär att alla har rätt att vända sig till media och lämna uppgifter. I meddelarfrihet ingår anonymitetsskydd, – det vill säga att om man vill vara anonym när man lämnar in tips får inte källan avslöjas. Det finns också ett efterforskningsförbud – vilket innebär att allmänheten inte får göra efterforskningar om vem som lämnat uppgifter eller straffa den som lämnat uppgifterna till media (repressalieförbudet). Det är viktigt att alla som på något sätt bidrar till en artikel, i magasin DIKKO eller media i allmänhet, kan känna sig trygg i att delta.
Vi på magasin DIKKO anser att det är viktigt att skriva om de svåra frågorna och att integrera ett jämställdhets-, hbtq-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv i alla avseende vi kan. Detta är något som genomsyrar vårt arbetssätt på magasin DIKKO. Vi har beslutat inom redaktionen att ha fokus på alla minoriteter. Det är viktigt att se att det även finns minoriteter inom minoriteten. Vi ser mångfald som en resurs och jobbar aktivt för social jämlikhet, mot diskriminering och antiziganism genom att lyfta frågor som berör dessa områden på ett naturligt och inkluderande sätt. Vi försöker ha en bred representation utifrån kön, sexuell läggning, funktionsvariationer, ålder, etnicitet och klass i det arbetet som vi gör.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
