En händelserik tid: Tschandala/Tattare, Möte med (romani) krisi och en gripande föreläsning

Foto Per Bolkert

Den sista tiden har varit minst sagt händelserik, med många känslor. Våra kulturreportrar åkte till Stockholm och intog Lindys teater som spelade sin tappning av Strindbergs vidriga, antiziganistiska kortroman Tschandala/Tattaren. Jag har representerat magasin DIKKO och pratat om den tråkiga situationen som uppstod efter det reportage vi gjorde om romani krisi. Sen har jag varit och lyssnat på Jennie Jacobssons föreläsning där hon pratade om sin 11- åriga dotters självmord, hur hon och dottern ropade på hjälp och samhället svek dem.

Tschandala/Tattaren

Lindy it’s amazing, with a incredible voice. We see him in Roma Armee, är ett svar på vår tweet om förställningen. Våra artiklar om Lindy får stor uppmärksamhet ute i Europa och det är bara att inse att Lindy Larsson är en stor, värdig och hyllad representant för alla Resande och Romer i Sverige.

Linda och Sonny beskrev föreställningen som:

arg, gripande, bildande och medryckande. Många skratt, lite tårar, och en jävla stolthet. För Lindy & Bengalo Band ber fan inte om ursäkt. Inte en sekund. Lindy belyser också på ett gripande och humoristiskt sätt resandekvinnornas handfasta sätt att ta hand om problem de gånger barnen råkat illa ut av buron, genom att ge exempel från historier sin egen familjs historier. Går det inte att fixa med gåsblod kan en lie kanske lösa det. Detta i relation till den vidriga tolkning Strindberg gjort av resandekvinnor i sin rasistiska skildring Tchandala. När Lindy flamsar skrattar vi, när han blir personlig och ger av sitt innersta gråter vi. För det är vår historia han berättar, synliggör och sätter ord på. I den här berättelsen är vi alla Lindy.

Föreläsning om den ”Ofrivillige aktivisten”

Jennie Jacobsson har jobbat inom barnomsorg och skola i många år. Hon är ensamstående mamma till 4 barn med NPF-diagnoser som nu är i tonåren. Hon har lång erfarenhet av samarbete med kvinnojourer, socialtjänsten, BUP, vården, skola, med mera och har en förmåga att se saker med humor och bjuder på sig själv. Hennes föreläsning handlade om det som ledde till hennes 11- åriga barns självmord. Den handlade lika mycket om en förälders frustration och samhällets svek.

Jag satt som trollbunden i församlingslokalen i Lycksele tillsammans med alla de som kommit för att lyssna till Jennie. Hennes föreläsning bjöd på en berg och dalbana av känslor. Det är en stark och ändå så känslig kvinna som står på scenen och berättar om det som ledde till hennes dotters självmord på ett naket och ärligt sätt. Jag kom på mig att skratt mitt i tragiken och tårarna som lurade i ögonvrån, samtidigt som jag titta mig omkring med en känsla av att det kanske inte passade sig att skratta. Men hennes berättelse är inte bara tragisk utan innehåller en mycket värme och en stor portion humor. Jennie Jacobssons föreläsning är en föreläsning hur hon blir en ofrivillig aktivist som kämpar för egna och andra barns rätt att få den hjälp de behöver för att orka leva vidare.

Jennie Jacobssons föreläsning ”Den ofrivillige aktivisten” går att boka HÄR

”Möte med (romani) krisi”

Programmet ”Möte med (romani) krisi” har nu visats på tv (finns att se på svt play för den intresserade) och handlade om romani krisi. Jag finns med i programmet som magasin DIKKOs ansvarig utgivare och berättade om det reportage som gjordes efter den tragiska händelsen i Göteborg där Nadja blev brutalt påkörd och dog.

I reportaget, där 20 Resande och Romer berättade om sin syn på hedersrelaterat förtryck och krisi framkom det att det fanns personer som var för romani krisi och de som var emot. Reportaget ledde senare till att en av de som var med och intervjuade blev utsatt för hat och hot och det var om det som jag uttalade sig i tv-programmet.

Vad är magasin DIKKO

Magasin DIKKO är ingen traditionell tidning, utan är en tidning med inriktning på Resande och Romer, och vi finns bara på nätet. Vår inriktning innebär att människors berättelser har en central roll i tidningen. Vår yngsta som har skrivit var 9 år och den äldsta närmare 90 år. Vi tar till exempel emot berättelser från livet, anekdoter och dikter. Samtidigt som vi skriver om event och utbildningar, jobb eller kurser som kan intressera målgruppen.

Vi rapporterar också om myndigheters utredningar, regeringskansliets beslut, andra nyheter och händelser med koppling till minoriteter. Vi tar in artiklar där en del är amatörer och andra är utbildade journalister. Det viktiga är att det ska handla om minoriteten romer eller de nationella minoriteterna. En del artiklar har skrivits av journalister som har jobbat fram dem via undersökningar eller intervjuer. Det är den här kombon av berättelser, dikter, reportage och nyheter som gör magasin DIKKO till en tidning för minoriteten romer. DIKKO följer inte traditionella tidningars struktur utan har en egen struktur som fokuserar på minoriteten romer och den kultur av berättartradition som finns inom de olika grupperna.  

Förr i tiden var det de romanifolken som kom med nyheterna i byarna. De berättade om världshändelser men också skvaller om det hänt något nytt, giftermål, barnafödslar eller andra viktiga händelser. Berättande har alltid varit en stor del i minoriteten romers tradition och det är den vi för vidare på DIKKO, om än i en ny tappning. För oss på tidningen är det viktigt att ha den bredden för att de som vill ska få komma till tals.

Bröder inblandade i mammans död

Den tragiska händelse i Göteborg där två bröder var inblandade i sin mammas död måste leda till en diskussion eftersom det är en händelse som inte får bli det som definierar oss som minoritet. Gregor Kwiek, fanns med i programmet ”Möte med (romani) krisi”, som expert på krisi, förklarade ur sin synvinkel vad krisi är, och menar att krisi ökar i Sverige. Vilket i så fall gör det ändå viktigare att granska företeelsen romani krisi. Det fanns även med en anonym person i programmet som bland annat ville att man skull lagstifta för att komma åt romani krisi.

Kanske ska man även fundera på om det efter mordet i Göteborg behövs ett Lex Nadja, precis som det finns ett Lex Fadime. Vi måste börja granska oss själva som minoritet, precis som vi ska granska myndigheter och låta olika röster komma fram. Det är också viktigt att det skrivs om känsligare ämnen eller händelser som väcker känslor. Hot och har får aldrig styra det vi på magasin DIKKO skriver om. Vi lever i Sverige och lyder under svenska lagar där även yttrandefrihet och pressfrihet finns inskrivet.

Fakta om krisi

Sedan år 2000 är Romerna en av Sveriges erkända nationella minoriteter. Den Romska gruppen har i sin tur fem erkända undergrupper. De erkända Romska grupperna i Sverige – Resandefolket, finska Romer och vissa Romska grupper från Balkan som tillhör gruppen nyanlända Romer – har aldrig praktiserat denna form av krisi. Det är inte heller i någon Romsk grupp i Sverige ett dominerande fenomen. En romani kris ersätter inte en rättegång inom det svenska rättssystemet, utan tar upp frågor relaterade till ”romanipen” – det ”Romska sättet” som traditionella Romer förväntas följa. Kris, romani krisi eller kris romani är alltså en traditionell domstol för konfliktlösning bland Romer. Domarna i en kris är äldre, respekterade män som kallas krisitori. Samtalet förs på romani och numera är det vanligt att sända kris live på Facebook. Att kalla till en krisi är en åtgärd som tas till som sista utväg. De straff som utdöms är vanligen böter eller total uteslutning från den romska gruppen på viss tid.


Fakta om DIKKO

Vänder man sig till magasin DIKKO eller media i allmänhet så har man meddelarfrihet – det innebär att alla har rätt att vända sig till media och lämna uppgifter. I meddelarfrihet ingår anonymitetsskydd, – det vill säga att om man vill vara anonym när man lämnar in tips får inte källan avslöjas. Det finns också ett efterforskningsförbud – vilket innebär att allmänheten inte får göra efterforskningar om vem som lämnat uppgifter eller straffa den som lämnat uppgifterna till media (repressalieförbudet). Det är viktigt att alla som på något sätt bidrar till en artikel, i magasin DIKKO eller media i allmänhet, kan känna sig trygg i att delta.

Vi på magasin DIKKO anser att det är viktigt att skriva om de svåra frågorna och att integrera ett jämställdhets-, hbtq-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv i alla avseende vi kan. Detta är något som genomsyrar vårt arbetssätt på magasin DIKKO. Vi har beslutat inom redaktionen att ha fokus på alla minoriteter. Det är viktigt att se att det även finns minoriteter inom minoriteten. Vi ser mångfald som en resurs och jobbar aktivt för social jämlikhet, mot diskriminering och antiziganism genom att lyfta frågor som berör dessa områden på ett naturligt och inkluderande sätt. Vi försöker ha en bred representation utifrån kön, sexuell läggning, funktionsvariationer, ålder, etnicitet och klass i det arbetet som vi gör.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS