FN:s råd för mänskliga rättigheter har kritiserat Sverige för rasism, att de inte tar hänsyn till urfolksrättigheter och diskriminering mot nationella minoriteter. Under en granskning, kallad Universal Periodic Review (UPR), fick Sverige stark kritik från flera medlemsländer som anser att landet behöver förbättra mänskliga rättigheter, speciellt för urfolket samer och de nationella minoriteterna.
Sverige fick totalt 320 rekommendationer från 101 länder under granskningen
Många av dessa rör områden som rasism, hatbrott, kvinnovåld, rättigheter för migranter och flyktingar, samt barns rättigheter. Speciellt betonas behovet av att ge mer resurser till Sanningskommissionen för samer och att ratificera ILO:s konvention 169, som handlar om rättigheter för urfolk och andra nationella minoriteter.
Rekommendationerna inkluderar att Sverige ska förstärka lagen om samråd med samerna, bekämpa diskrimineringen av minoriteter och ge dem bättre tillgång till utbildning och sysselsättning. Det föreslås även att Sverige ska intensifiera kampen mot alla former av diskriminering, inklusive antisemitism och hatpropaganda, samt öka insatserna för att skydda kvinnor och barn i utsatta situationer.
Det finns även specifik kritik kring romernas rättigheter, där det efterfrågas mer omfattande åtgärder för deras integration och skydd mot diskriminering.
FN:s råd för mänskliga rättigheter
Kritiken mot Sverige kommer från FN:s råd för mänskliga rättigheter där det finns en process, som är återkommande, där andra medlemsländer granskar varandra och hur mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Processen kallas Universal Periodic Review, UPR. Tidigare i veckan var det Sveriges tur – som fick stark kritik. Flera medlemsstater menar att Sverige behöver göra mer för mänskliga rättigheter, och uttryckte oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra minoriteter.
Sverige är ett av 14 stater som kommer att granskas av rådets arbetsgrupp mellan den 28 april och 9 maj 2025. Sveriges första, andra och tredje UPR-granskning ägde rum i maj 2010, januari 2015 respektive januari 2020. UPR-arbetsgruppen består av de 47 medlemsstaterna i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Var och en av de 193 FN-medlemsstaterna kan dock delta i en nationell granskning. Granskningarna baseras på följande rapporter: 1) en nationell rapport – det vill säga information från den stat som granskas, 2) en rapport som sammanfattar information från internationella, oberoende människorättsexperter och expertgrupper, t.ex, FN:s specialrapportörer, traktatsorgan och andra FN-organ, 3) en rapport som sammanfattar information från andra berörda parter, såsom ombudsmän, nationella eller regionala människorättsinstitutioner och frivilligorganisationer. De tre rapporter som ligger till grund för granskningen av Sverige den 5 maj 2025 finns här. (unic.org)
Sverige behöver se över flera områden
De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var:
- förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering
- våld mot kvinnor och våld i nära relation
- migranters och flyktingars rättigheter
- barns rättigheter
- urfolket samers rättigheter
- nationella minoriteters rättigheter
- människohandel
- ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- religionsfrihet
Urfolksfrågor stod i centrum – många länder efterlyste att Sverige ska ge tillräckliga resurser till Sanningskommissionen för samer och genomföra de rekommendationer som kommer från kommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Det ses även som nödvändigt att bland annat:
– Effektivt genomföra lagen om samråd i frågor som rör samerna, för att garantera, både i lag och praktik, samernas fria, förhandsgivna och informerade samtycke i alla beslut som rör dem och för att ratificera den nordiska samekonventionen, i syfte att fastställa minimistandarder för samernas rättigheter.
– Säkerställa att rekommendationerna från Sanningskommissionen för det samiska folket och Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset ägnas vederbörlig uppmärksamhet på lokal, regional och nationell nivå och genomförs vederbörligen.
Kritiken handlade också om att Sverige behöver:
– Intensifiera åtgärderna för att bekämpa rasism, antisemitism, diskriminering, hatbrott och hatpropaganda och stödja etniska minoriteters rättigheter.
– Fortsätta att samarbeta med nationella minoriteter och ytterligare säkerställa att lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk genomförs fullt ut.
Det fanns också rekommendationer om att:
– Öka åtgärderna mot rasism, antisemitism, diskriminering, hatbrott och hatpropaganda och stödja etniska minoriteters rättigheter.
– Fördubbla insatserna för att bekämpa våld mot kvinnor och flickor, med särskild uppmärksamhet på behoven hos kvinnor som tillhör nationella eller etniska minoriteter, kvinnor med funktionsnedsättning och migrerande kvinnor.
Sverige rekommenderas också att:
– Vidta ytterligare åtgärder för att genomföra strategin för integrering av romer, med huvudsaklig inriktning på områdena arbetsmarknad, utbildning, hälsa, bostäder och jämställdhet.
– Utveckla omfattande åtgärder för att bekämpa, utreda och bestraffa hatpropaganda, relaterade brott, såväl som alla former av ras- eller religiös diskriminering, särskilt de som riktas mot muslimer, romer, judar och personer av afrikansk härkomst.
I mötet deltog en delegation från Riksdagen. Sverige har några ärenden som inte kan sägas vara helt uppklarade och som även ingick i den kritik som riktades mot Sverige. Bland annat handlar det om ILO:s deklaration 169 och en FN-deklaration som talar om urfolkens och de nationella minoriteternas rätt till sitt språk, kultur och identitet liksom till rätten till hälsa och utbildning. Sverige har ännu inte ratificerat ILO-konventionen och det leder med jämna mellanrum till kritik från FN.
Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige har inför granskningen särskilt lyft behovet av:
- en ny strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter,
- stärkta rättigheter för urfolket samerna,
- genomförande av Sannings- och försoningskommissionens rekommendationer för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samt
- skydd mot hatbrott på grund av funktionsnedsättning.
Efter granskningen förväntas Sverige återkomma till FN:s råd för mänskliga rättigheter med besked om vilka rekommendationer som accepteras och hur de ska genomföras.
Här kan du läsa mer:
- Institutet för mänskliga rättigheters bidrag till FN:s råd för mänskliga rättigheter inför granskningen av Sverige våren 2025
- Sverige granskas i FN:s allmänna ländergranskning inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
