Fördomar och diskriminering mot Resande och Romer finns fortfarande kvar i många delar av vårt samhälle. De som i dagsläget är de mest drabbade av diskrimineringen är kvinnorna och våra unga. Flera känner sig otrygga på väg till jobbet, i skolan och på fritiden på grund av sin Romska identitet. En del vittnar om rena trakasserier.
Det finns idag Romska kvinnor som inte går ensamma till affären eftersom de blivit utsatta för både verbala och fysiska attacker. Konsekvensen av detta bli en social isolering, en påtvingad sådan. ”Det är inte ovanligt att få fula ord som zigenarjävel, tjuvar och så vidare kastat efter sig”. När de sedan kommit in i affären blir de dessutom förföljda av vakterna som tror att de ska stjäla. I skolan får barnen höra ”är du född på en soptipp, tigger din mamma utanför ICA”. Och på grund av allt sånt väljer många av att inte gå ensamma till affären, föräldrar följer barnen till skolan och hem, och de får inte heller gå ensamma med kompisar. Många känner en rädsla för att gå ensamma i sina egna kvarter.
MUCF har kommit med en rapport om att Unga Romer diskrimineras och trakasseras där de ser att det finns ett stort behov av insatser för att förebygga och motverka antiziganism. De menar att insatserna görs bäst genom lokal samverkan mellan kommuner och civilsamhällesaktörer. Arbetet behöver också ske i tätt samarbete med de romska föreningarna och insatserna ska vara väl förankrade hos målgruppen.
Idag gör det hårdnande klimatet att många Romer utsätts för stark minoritetsstress då de aldrig vet hur de kommer bli bemötta. Det finns Romer som fått fått coca-cola burkar kastade efter sig på grund av sin etnicitet när de befunnit sig på allmän plats. Och att bli attackerad i sin vardag skapar en otrolig otrygghet för individen.
Alla har rätt till att leva i vårt samhälle, det innefattar också att alla ska kunna känna sig trygga och att alla får utvecklas på lika villkor. Vilket egentligen var syftet med den Romska inkluderingen. Som det är nu har vi en Romsk inkludering som har stannat i utvecklingen. Så den Romska inkluderingen måste trycka på snabbstarten och sätta igång igen om man ska uppnå målen. I alla falla om man ska göra skillnad för majoriteten av Resande och Romer. Det är viktigt att komma ihåg att alla Resande och Romer arbetar inte inom kommunala verksamhet eller driver föreningar. De allra flesta är helt vanliga arbetare som går till ett jobb varje dag. Den Romska inkluderingen kan göra störst skillnad för alla Romska barn, och skapa en tro på att även de, till exempel, kan söka sig till högre en utbildning och få en bättre framtid.
I ett hårdnande samhällsklimat drabbas alltid de som är mest utsatta. Konsekvenserna blir att kvinnorna och de unga tappar gnistan, tror att de är mindre värda och funderar över om det är värt att berätta om, eller på andra sätt visa att man tillhör en minoritet. För samtidigt som du är stolt över vem du är så finns en rädsla över hur andra ska bete sig mot dig. En annan sak som inträffar när trycket utifrån blir för stort är att gruppen sluter sig mot den yttre fienden, den fiende som idag utgörs av vårt hårdnande samhälle. Att gömma sig och sluta gruppen är en beprövad överlevnadstaktik för oss Resande och Romer. När det händer sänks toleransen även inom gruppen för de som är oliktänkande eller avvikande.
Samhället vill hjälpa till och tar då påfallande ofta på sig en expertroll, som om vi som tillhör minoriteten Romer inte har tillräckligt med förstånd för att förstå vår egen kultur, eller kan prata för oss själva. Man använder ofta ordet transparens till den Romska gruppen, vilket absolut ska finnas, men man kanske också ska granska sin egen roll i sammanhanget. Det behövs öppnas upp från alla håll och kanter och vi som grupp behöver granska oss själva. Ta till vara på det som är bra, för det finns mycket som är bra i den Resande och Romska kulturen, och avsluta det som är gammalt och förlegat i förhållande till vår samtid. Vi har som folkgrupp alltid anpassat oss efter den verklighet vi levt i, utan att för den skull ta bort essensen i vår kultur.
Romer vill själva äga sin fråga och föra sin egen talan. Det är viktigt att besluten om Romer inkluderar den romska gruppen. Romer ska anställas på samma villkor som alla andra, vare sig det handlar om lönesättning, meriter eller att följa de regler som finns på arbetsplatsen. Att myndigheter åker på möten OM Romer utan representation från gruppen Romer borde vara förbjudet.
Vi i minoriteten Romer och samhället måste uppmärksamma antiziganismen som ett problem vi, tillsammans, behöver jobba med. Till att börja med behöver alla skolor, kommuner och andra inrättningar arbeta utifrån ett rättighets- och jämlikhetsperspektiv så att alla, oavsett bakgrund, får likvärdiga rättigheter. Det behövs också kunskapshöjande insatser, för hur det än är så är kunskap makt och kunskapen om minoriteten Romer är liten i samhället. Det är dessutom en kunskapsbrist som finns högt som lågt i vårt samhälle, hos skolor, myndigheter, politiker och i samhället i stort.
Vi är inga gatuhundar ni får godhetspoäng för att adoptera, utan det finns en otroligt stor kompetens i den Romska gruppen som samhället borde ta tillvara. Representation av minoriteten Romer i offentlig verksamhet måste också stärkas om vi ska kunna motverka de krafter som drar åt det andra hållet. Handlar det om Romska frågor ska alltid Resande eller Romer finnas med. Det enda sättet att komma till rätta med antiziganismen är att synliggöra, utbilda och informera bort den. Det är det okända som är farligt och skapar rasism. Alla instanser i samhället behöver jobba med attityder och bemötande av den Romska minoriteten.
Den antiziganism vi ser idag bygger till stor del på en kunskapsbrist och fördomar om hur Resande och Romer ser ut och uppför sig. Den tar sitt avstamp utifrån ojämlika värdering av människor och den kränker principen om alla människors lika värde och rättigheter och vi behöver göra något åt det här innan det går över styr helt, igen.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
