Halmstads Dusan Djuric skrek ”Jävla zigenare” åt Umeås Deniz Yaldir

pixaby

”Jävla zigenare” var de två orden som Halmstad BK;s spelare Dusan Djuric använde för att förnedra Umeå FC spelare Deniz Yaldir under en fotbollsmatch för någon vecka sedan. Det hördes tydligt i TV-inspelningarna och konsekvenserna blev att Djuric blev avstängd fyra matcher och han har även bett Yaldir om ursäkt. Yaldir är varken resande eller rom så syftet var endast att använda ordet som något negativt.

Att använda rasistiska tillmälen för att förnedra sin motståndare kan omöjligt vara en del av god laganda eller ingå i föreningens värdegrundsarbete. Att dessutom rikta orden mot en hel folkgrupp är helt oacceptabelt. Man kan alltid hoppas på att det handlar om okunskap från fotbollsspelarens sida.

Jag skrev ett Mail till HBK och fotbollförbundet där jag och många andra väntar på en ursäkt riktat till romerna och att HBK behöver utbildning vad gäller nolltolerans och antiziganism, inget svar på flera dagar, skriver Jenni Kay på sin facebooksida. Jag ringde flera gånger och fick till sist mailkontakt med HBK’s ordförande.

Mailsvaret

Hej Jenni

Kunde tyvärr inte öppna filen, men referens till ditt tidigare mejl och frågeställning.

Halmstads Bollklubb tar självklart avstånd från rasistiskt beteende och diskriminering i alla dess former.  Vår verksamhet bygger på de värdegrunder som Riksidrottsförbundet tagit fram.  Vårt värdegrundsarbete genomsyrar hela vår verksamhet och ingår i vår ledare-, spelare- och föräldrar-utbildning som vi inom föreningen kallar “blå tråden”, det är riktat mot all form av rasism och diskriminering.

Vår spelare Dusan Djuric yttrade tyvärr den kommentar som du nämner mot en motståndare i Umeå.  Vi tar naturligtvis fullständigt avstånd från detta uttalande.

Klubben tog ett beslut i samråd med spelare att inte delta i den matchen som låg i nära anslutning till omtalade händelse.

Dusan är ångerfull och har bett om ursäkt.

Händelsen anmäldes till disciplinnämnden och Dusan tilldömdes ett straff om 4 matchers avstängning som han nu har sonat och är därmed tillgänglig för spel till helgen.

Pelle Nilsson
HALMSTADS BK/HBK ELITFOTBOLL AB

Jennis svar:

Hej Pelle och tack för snabbt svar!

Konstigt att du inte såg det första mailet som jag bifogade men jag klistrar in den här, längre ner i mailet.

HBK:s eget program mot rasism kan ju inte fungera om en av klubbens största stjärnor, landar så snett i en kommentar. Straff är en sak, men vad gör klubben för att säkerställa att det inte sker igen? 

Utbildning har ju tydligen inte räckt hela vägen och det står inte någonstans att Dusan ska sätta sig in än mer i minoriteters situation i Sverige. Där och då kan en individ bottna i den värdegrund ni säger er stå för. Varje misslyckande kräver ett omtag och frågan, vad som kan göras bättre? 

Jag och många andra som står bakom detta brev vill se en ursäkt till romerna, många är besvikna och chockade. Ursäkten till Deniz Yaldir räcker inte!

Det kan vara passande att göra ett uttalande av Dusan innan match i helgen för att visa att ni är på rätt väg.

Hoppas på förändring, vänligen Jenni Kay

Det har funnits andra idrottsmän som använt folkgruppen som skällsord. Ishockeyspelaren Per Ledin kallade måldomaren för “jävla tattare” efter ett beslut som han motsatte sig. Klubbdirektören Håkan Loob tog tag i det och ringde upp honom. Ledin fick be om ursäkt för sitt beteende på Färjestads hemsida samt i media. Kanske borde Dusan Djuric göra det samma.

Det man kan fundera på är på vilket sätt dessa fyra matchers avstängning spelar någon roll när man använder sig av en folkgrupp för att förnedra andra. Att ha en spelare som barn- och unga ser upp till som kastar ur sig rasistiska tillmälen borde rendera större uppmärksamhet så att de unga som finns med i föreningen ser att det är inget att ta efter. Halmstads BK:s värdegrundsarbete ska genomsyra hela er verksamhet och ingå i era ledare-, spelare- och föräldrar-utbildningar som ni inom föreningen kallar “blå tråden”, den är riktat mot all form av rasism och diskriminering. Uppenbart har föreningen misslyckats med sitt värdegrundsarbete och borde ta tag i det på riktigt.

Minoriteten romer är en nationell minoritet i Sverige som består av fem olika grupper och har funnits här i över 500 år. Vi på magasin DIKKO kan gärna rekommendera ett flertal föreläsare för att råda bot på den uppenbara okunskap som verkar finnas.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt


Fakta om minoriteten romer

Resandefolket är den grupp som bott i Sverige längst. Resandefolket har fått utstå många övergrepp. Redan Gustav Vasa, på 1500-talet, utlyste folkmord på resandefolket. Under 1900-talet omhändertogs barnen och de vuxna utsattes för tvångssteriliseringar, något som pågick ända in på 70-talet. Resandefolket är gamla tidernas “tattare”. Om du vill lära dig mer om den forskning och de teorier som finns om Resandefolket kan du läsa Dinglarens väg – Vorsos droms och kapitlet Sveriges historia – ett resandeperspektiv.

Svenska romer under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kom en ny grupp till Sverige, främst från Ryssland och Frankrike. De fick stanna i Sverige, men inte bli bofasta utan var förvisade till särskilda områden och tältläger. Barnen fick inte heller gå i skolan. Detta förändras först på 60-talet. Svenska romer är gamla tidernas “zigenare”. Svenska Romer – Vår romska historia

Finska romer är ursprungligen resande som utvisades till Finland på 1500-talet (Gustav Vasa) där de skaffade sig en egen kultur och klädstil i fångenskapen. I Finland levde många finska romer under extremt fattiga förhållanden och deras barn blev ofta tvångsomhändertagna. När Sveriges gränser åter öppnades för romer 1954 började finska romer flytta över gränsen för att få möjlighet till ett drägligt liv. Finska romer – Vår romska historia.

Utomnordiska romer under slutet av 60-talet kommer ytterligare en grupp romer hit, från Polen, Ungern, Spanien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och övriga delar av Östeuropa. Denna grupp kallas utomnordiska romer. Enligt de politiska ideal som var, bedrevs en stark assimileringspolitik när de kom, de skulle lämna sin gamla livsstil och ”tas om hand” av samhället. När samhället ska “ta hand om”, omhändertas de romska barnen. Utomnordiska romer – Vår romska historia.

Nyanlända romer är oftast från Balkan och har kommit som flyktingar under de senaste tjugo åren. Vissa har haft lätt att etablera sig, medan andra haft det svårare. Nyanlända romer – Vår romska historia.

På senare tid har det också kommit romer från EU-länder som tack vare den fria rörligheten kunnat resa hit för att söka arbete och försörjning. De lever ofta utanför samhället, och deras tillvaro präglas ofta av hemlöshet och fattigdom. 500 år av slaveri.