Jag har läst artiklar, hört uttalanden på tv och funderar över vart vi är på väg, igen. Moderaterna vill att polis och åklagare ska få möjlighet att tvångsomhänderta barn till gängkriminella enligt Lagen om Vård av unga, LVU. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson menar att det skulle skicka en viktig signal.
Det jag undrar är till vem signalen skickas, för mig är det ett mycket märkligt uttalande som Kristersson kommer med. Bara för att en förälder är kriminell behöver inte betyda att den är en dålig förälder. Så till vem skickar Kristersson sin signal? Till barnen för att de fötts in i fel familj och det ska de straffas för. Eller så är det en flört med Sverigedemokraternas väljare, som Moderaterna vill ha på sin sida i det här resonemanget, för att kanske förmå dem att stanna kvar till efter valet.
Nu är det inte bara Kristersson som anser att barn till kriminella ska kunna omhändertas av socialtjänsten. Även Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni anser att omhändertagandet ska ske i mycket högre grad än vad som sker idag. Sabuni sällar sig till Kristersson med en likvärdig inställning och gör slag i saken, i jakten på Sverigedemokraternas röster. Sabuni, som fått igenom en satsning på totalt tre miljarder på tre år i budgetförhandlingarna med regeringspartierna och centerpartiet, vill nu alltså öka kostnaden för omhändertagandet av barn med hjälp av LVU som om pengarna bränner i fickan.
Vi har tidigare i Sverige omhändertagit barn utifrån deras härkomst. Detta gjordes under 30- och 40-talen och det har regeringen erkänt att det var fel. Då var det Resandefolkets barn som omhändertogs utifrån etnicitet. Ska vi gå den vägen igen? Kanske ska vi då även öppna upp barnhemmen igen och låta samhället fostra kriminaliteten ut ur barnen, på samma sätt som man förr skulle fostra ”tattaren” ur Resandefolkets barn.
Skånepolisens kartläggning av romer, det så kallade Kringresanderegistret, är ett exempel på hur det kan gå när man registrerar utifrån etnicitet. Nu ska alltså barn bli utsatta för samma sak på grund av att de är barn till gängkriminella. Registrerandet i Malmö visar på hur viktigt det är att arbetet med minoriteter fortsätter, men också hur viktigt det är att inte oskyldiga blir registrerade på grund av etnicitet eller på grund av sina föräldrar.
Jag minns när jag första gången hörde nyheten om Kringresanderegistret. Solen sken och det var lite höstkyligt ute och jag var på väg från Norge där jag hade besökt min son. När jag närmade mig svenska gränsen rattade jag in radion till en svensk kanal och där på en knastrig ledning hörde jag nyheten och jag trodde knappt att det var sant, men det var det. Man kan tycka att vi borde lärt oss något av det som hände 2013 och inte upprepa det i en ny tappning.
Nu gäller det att inte backa bakåt, utan nu har tiden kommit för att gå framåt och inse vilket misstag det skulle vara att omhänderta barn på grund av hur deras föräldrar tjänar pengar. Gäller förslaget alla, oavsett position i samhället, som har ett kriminellt leverne kommer kostnaderna raka i höjden. Fast det var nog inte tanken utan även här går det se att klass är en faktor för vilka barn som ska omhändertas.
En annan sak som jag undrar är var är barnperspektivet finns i det resonemanget, och på vilket sätt man har prövat ett sånt uttalande mot Barnkonventionen, som idag är lag i Sverige.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Article in English: They will take the children to get the votes
