När Parisa Liljestrand (M) blev Sveriges nya kulturminister skickade magasin DIKKO över några frågor för att ta reda på vart den nya kulturministern stod gällande minoritetspolitiken.
Parisa Liljestrand är 39 år gammal och har varit politiskt aktiv sedan 2002. Hon var med och startade DemoEx, ett lokalt direktdemokratiskt parti som tog sig till kommunfullmäktige i Vallentuna där hon levt och varit politiskt aktiv de senaste 20 åren. 2015 blev hon kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna, som är den position hon nu lämnar för att bli den nya regeringens kulturminister. Liljestrand är född i Iran och kom till Sverige som flykting vid tre års ålder. Hon är utbildad lärare i svenska och religion. Hon har jobbat som rektor på Vaxö skola i Vaxholm.
Berätta vad du vill åstadkomma med minoritetspolitiken (den övergripande) och på vilket sätt ni inkluderar minoritetslagen i arbetet?
– Utgångspunkten är att de nationella minoriteternas rättigheter ska säkerställas. Minoritetslagen omfattar alla förvaltningsmyndigheter och är därför ständigt närvarande även i regeringens arbete. Några av mina första möten som minister för de här frågorna kommer vara i samråd med minoritetsorganisationerna. Jag ser både inflytande och delaktigheter som en viktig del av minoritetslagstiftningen.
Välj två eller tre områden och berätta varför de är de viktigaste inom minoritetspolitiken?
– Ett oerhört viktigt område är hat och hot riktat mot minoriteter. Det är en fråga som oroar mig och där politiken måste vara mycket tydlig. Att människor vågar vara öppna med sin identitet och engagera sig i minoritetsfrågor är avgörande för både minoritetspolitiken och vår demokrati. Det är helt oacceptabelt att såväl unga som vuxna utsätts för diskriminering, kränkande behandling, rasism eller annan utsatthet.
– Ett annat viktigt område är kulturen, den är en ovärderlig del av allas vår identitet och liv. Att möjliggöra tillgång till, och möjlighet att utöva, minoritetskultur eller kultur på minoritetsspråk är en viktig uppgift för mig som kulturminister.
På vilket sätt märker vi som finns i de nationella minoriteterna att minoritetsfrågorna tas på allvar?
– Regeringen har i budgetpropositionen behållit den förstärkning av minoritetspolitiken som riksdagen fattade beslut om inför 2022. Jag är övertygad att det kommer att märkas att vi tar de här frågorna på allvar även framöver.
På vilket sätt kan jag som resande/rom märka att våra minoritetsfrågor tas på allvar?
– Vi har kommit halvvägs i arbetet för romsk inkludering och fortsatta insatser krävs. För 2023 och 2024 föreslår regeringen en ytterligare ekonomisk förstärkning om 4,5 miljoner kronor och flera uppdrag pågår inom ramen för strategin. Vi har en ny romsk referensgrupp på plats och jag ser fram emot att sätta mig in i frågorna.
Är det något du vill tillägga.
– Jag är stolt över att vara minister för minoritetsfrågorna, och som minister för de här frågorna kommer jag vara både lyhörd och beslutsam, avslutar Parisa Liljestrand.
Behjälplig med intervjufrågorna: Caroline Opsahl pressekreterare hos kulturministern.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
