Efter kommunstyrelsens beslut om den omstridda genomlysningen av Malmö stads arbete med romsk inkludering kräver personalen vid Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) en oberoende granskning. I ett internt dokument från APT-möten den 21 och 22 oktober beskriver de allvarliga brister, rättsosäkerhet och risk för strukturell antiziganism i stadens hantering.
Krav på oberoende utredning
Medarbetarna vid RIKC begär att en oberoende utredning tillsätts för att granska både själva genomlysningen och Malmö stads behandling av centret. Förfrågan omfattar perioden mellan kommunstyrelsens beslut att initiera genomlysningen den 28 november 2024 och det slutliga beslutet den 15 oktober 2025. De anställda menar att processen präglats av bristande transparens, otillbörlig påverkan och rättsosäkerhet.
Enligt dokumentet har Malmö stad inte följt ett rättighetsbaserat arbetssätt – där icke-diskriminering, delaktighet, transparens och ansvarighet ska vara grundläggande i hela förvaltningen. Där står det att läsa att: ”Samtliga anställda på RIKC efterfrågar en oberoende utredning för att granska genomlysningen samt om det centret utsatts för kan anses vara strukturell antiziganism”. Vidare står att ”Genomförandet av genomlysningen och stadskontorets hantering av ärendet brister i rättighetsbaserat arbetssätt.”
Larm som aldrig nådde politiken
Redan i början av 2025 hade RIKC, skyddsombud och fackliga företrädare varnat för risker i genomlysningen. Trots detta lyftes deras invändningar aldrig i stadens tjänsteskrivelser eller politiska underlag. Senare har även forskare larmat om allvarliga metodbrister och ifrågasatt genomlysningens trovärdighet.
Mellan mars och september 2025 upprättades flera risk- och konsekvensanalyser (RoK) om metodbrister och risk för jäv. Ingen av dessa redovisades i stadskontorets beredning inför kommunstyrelsens beslut.
Det innebär, enligt personalen, att Malmö stad fattade beslut på ett ofullständigt och delvis vilseledande underlag.
I handlingarna kan man läsa att: ”Ett syfte med dessa försök är att upplysa politiken om att de riskerar att fatta ett beslut på godtyckliga och bristfälliga grunder och potentiellt även bidra till strukturell antiziganism”.
Beslut utan mandat
Våren 2025 stoppades arbetet med handlingsplanen för romsk inkludering – utan formellt beslut.
Först uppgavs att pausen kom från ett kommunalråd med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter, men det kommunalrådet hade enligt dokumentet inte mandat för den aktuella handlingsplanen.
Senare framkom att beslutet i själva verket fattats av stadsarkivarien själv, vilket bekräftades i ett mejl den 28 februari. I ett möte samma dag tillbakavisade hon att kommunalrådet varit inblandad.
Det saknas även protokoll eller dokumentation från möten mellan stadskontoret, kulturförvaltningen och stadsarkivet, trots att dessa möten behandlat frågor av betydande karaktär.
Genomlysning med stora brister
Den externa genomlysningen – som legat till grund för kommunstyrelsens beslut – beskrivs som vetenskapligt och etiskt bristfällig. Konsulten byggde sin rapport på intervjuer med endast elva romska Malmöbor, varav flera enligt dokumentet tidigare utövat otillbörlig påverkan mot RIKC. Trots detta framställs deras uttalanden som representativa för en majoritet av den romska befolkningen.
RIKC:s medarbetare konstaterar att rapporten saknar reflektion över urval, representation och metod.
En forskare ska dessutom ha felciterats i rapporten, vilket bekräftats av henne själv. Ytterligare två forskare har kritiserat genomlysningen för bristande validitet och trovärdighet.
”Genomlysningen kan inte försvaras etiskt och vetenskapligt”, står det att läsa i dokumentet.
Felaktig information till politikerna
I stadskontorets tjänsteskrivelse inför kommunstyrelsens beslut den 15 oktober 2025 återges, enligt RIKC, felaktig och förvrängd information. Uppgifter som misstänkliggör RIKC:s personal och verksamhet inkluderas, medan fackliga och vetenskapliga bedömningar utelämnas. Medarbetarna menar att Malmö stad därmed brutit mot principerna om saklighet och transparens. Att politiska beslut fattats utan att de kompletterande riskanalyserna redovisats kan, enligt dokumentet, utgöra ett exempel på strukturell antiziganism.
Vidare står det att läsa i handlingarna: ”Att kommunstyrelsens arbetsutskott (13 oktober 2025) och kommunstyrelsen (15 oktober 2025) behandlat genomlysningen utan att dessa risker och brister redogjorts för kan vara en form av strukturell diskriminering utifrån antiziganistiska föreställningar”.
Strukturell antiziganism i praktiken
RIKC:s personal beskriver hur Malmö stads agerande förlänger ett historiskt mönster av utestängning och misstro mot romsksvenska institutioner. De hinder som gjort att fackliga och vetenskapliga synpunkter inte tagits upp i processen ses som ett uttryck för strukturell diskriminering – där romsksvenska verksamheter systematiskt behandlas annorlunda i kommunala sammanhang.
I dokumentet definieras strukturell antiziganism som institutionella rutiner och normer som försvårar romers tillgång till samma rättigheter och möjligheter som majoriteten. När brister i insyn, ansvar och dokumentation normaliseras, riskerar diskrimineringen att byggas in i systemet.
I handlingarna konstaterar man att: ”Denna form av antiziganism har präglat samhällets behandling av den romska minoriteten under långa perioder”.
Internationellt erkänt center ifrågasätts
RIKC har sedan 2009 lyfts fram som ett föredöme inom arbetet för romsk inkludering. Centret omnämns i statliga utredningar (SOU 2010:55, Ds 2019:15), i Socialstyrelsens utbildningsmaterial I bemötandet tar framtiden form och i flera rapporter från Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI).
I juni 2025 lyfte ECRI åter fram RIKC som god praxis i Sveriges arbete mot antiziganism. Trots detta har Malmö stad, enligt dokumentet, hanterat verksamheten på ett sätt som riskerar att underminera dess trovärdighet och roll som rättighetsbärare.
Detta, menar personalen, kan påverka både lokalt förtroende och Sveriges internationella anseende i arbetet mot antiziganism.
Bristande insyn och ansvar
Dokumentet framhåller att Malmö stad inte levt upp till demokratins krav på transparens och ansvarighet.
Det saknas protokoll, beslutsunderlag och tydlig uppdragsbeskrivning för den externa konsulten.
Konsekvensen blir att ingen kan följa hur besluten faktiskt formades – något som enligt RIKC allvarligt undergräver tilliten till kommunen. I dokumentet betonas vikten av transparens och dokumentation i kommunens beslutsprocesser.
I dokumentet kan man läsa att: ”Allmänhetens rätt till insyn och transparens är ett grundläggande villkor för att undvika godtycklighet, maktmissbruk och korruption”.
Vidare står att ”Stadskontoret har en betydande strukturell inverkan på den kommunala organisationen. Hanteringen av denna genomlysning har inte levt upp till demokratins krav på transparens i kommunens egen verksamhet.”
”Konsekvensen av brist på dokumentation är att det saknas möjlighet att gå tillbaka och få en uppfattning om hur ett angeläget beslut formats och formas i ett viktigt skede av Malmö stads och den romsksvenska historien”, står det i avslutningen.
Förtroendekris och politiskt ansvar
RIKC:s medarbetare varnar för att bristen på dokumentation och redovisning urholkar tilliten till Malmö stad som institution. När centrala risker, invändningar och fackliga bedömningar inte tas till handlingarna försvinner möjligheten att i efterhand granska beslutens bakgrund. Det beskrivs som ett hot mot rättssäkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter på lokal nivå. De anställda menar att det inte räcker med interna samtal eller arbetsmiljöinsatser.
För att återställa förtroendet krävs en oberoende granskning av både genomlysningen och Malmö stads interna hantering.
Fortsatt granskning
Med anledning av de uppgifter som framkommer i handlingen söker redaktionen nu fackliga företrädare, medarbetare vid RIKC, stadsarkivarien, stadskontoret och ansvariga politiker i Malmö stad för att bemöta uppgifterna och klargöra hur arbetet med genomlysningen har hanterats.
För transparensens skull publicerar vi här den handling som artikeln bygger på:
“Tillbud utifrån APT på Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) den 21 och 22 oktober 2025.”
Redaktionen följer ärendet och publicerar svar från berörda parter när dessa inkommit.
Den här publiceringen är en del av en större journalistisk satsning i samarbete mellan inkludering.se och Magasin DIKKO om Malmö stads genomlysning av arbetet med romsk inkludering.
Läs även
- Forskarnas kritik mot Malmörapporten
- Facket larmar om allvarliga brister i utredningen om romsk inkludering
- Debatt om romsk inkludering blottar skilda politiska linjer i Malmö
Paul Dandos – inkludering.se
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning som inte har några bidrag kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
