DIKKO uppmärksammar språket under rubriken ”Vi måste våga prata om språket”. Vi vill att man ska kunna diskutera och prata om vårt språk. Något vi måste göra om vi ska kunna revitalisera språket. Vill du skriva om språket kan du skriva till redaktionen@dikko.nu
Svensk romani, eller resanderomani, är ett talspråk som talas av gruppen resande. Språket har funnits i landet allt sedan de resande kom till Norden på 1500- talet. Svensk romani är ett gammalt språk som inte har ord för nymodigheter och därför använder sig av de svenska orden istället. Exempel på ord som är nya och används på svenska är ”epilepsi” och ”kylskåp”. Behovet av revitalisering för språket är stort.
Min resa på ISOF som projektassistent kring behovsinventering för Kale och de Resande resulterade i en slutrapport. I min slutrapport framgår det att det efterfrågas: fler möjligheter för Resande kring att bevara språket.
Vi var sammanlagt 4 assistenter i projektet som utforskade språknivån och behovet av att kunna språket. Behovsinventering kring språksituationen gav en tydlig bild av hur våra unga vill förstå och lära sig, men som känner sig begränsade i sina rättigheter. Men de som framför allt är oroade är de äldre som oroar sig över att det muntliga kulturarvet som är på väg att dö ut.
Det framkommer även att språket är en del utav identiteten och en känsla av att känna sig komplett. Känslan av att känna sig komplett saknas av de som inte kan språket. Det finns även nya resande, som nyligen fått tagit del av sin identitet, de efterfrågar direkt information om hur de ska gå tillväga för att lära sig språket.
När jag frågade Barn och Ungdomar från Göteborg/Luleå ”Vad skulle vara roligt med språket och Varför vill ni lära er språket?” Svarade de:
Några svarade i gruppen: – ”komma närmare sin folkgrupp och kultur” ”För att kunna tala och förstå?” ”Men det är ju vårt språk?” Upplevdes som en självklarhet när frågan ställdes och blev frågandes tillbaka. En av ungdomarna svarade: ”När man fick reda på att man var en del av det (resandefolket) så vill man kunna ta del av det, Vill kunna ta del av det JAG är””
Det framkommer en tydlig och det blir en klar bild av att språket är hotat, och att det saknas samt att det efterfrågas bland unga resande, men även bland de vuxna/äldre som tvingats in i tystnad.
Hur upplever du att språksituationen har påverkat dig?
”Ja den har ju påverkat mig så pass att detta är något fult. Jag hade kunnat få reda på att jag var resande mycket mycket tidigare. Man brukar ju vara stolt över den man är men nu har man inte fått bära upp de.” – Man, Norrbotten (f. 1988)
”Det finns som inget språk, det är inte så många kvar som kan detta med romanis. Det har som en påverkan och inverkan men det har mycket som spelar in. Många gånger har jag sagt att pappa min är rom istället för att förklara att jag är resande för att slippa förklara ”nej jag är inte zigenare” biten”
Man, Norrbotten (f.1980)
”Jag känner att jag har goda möjligheter och lära mig de nu men det är tråkigt att man inte fick växa upp med de, jag tror jag hade kunnat det om de inte var så tokigt tidigare.”
Flicka, Norrbotten (f. 2005)
När språket inte pratats så är det som att vi döljer och de blir mörkat, det blir de! Nu har vi pratat delar svenska och språket, inte jag då men andra. Men det blir lite så att de språket tas bort så blir det lite som att vi går in i någon roll att nu ska de döljas så blir de som en negativ spiral i det där.
Kvinna (f. 1984)
”Var stolt över vem du är, men säg det inte till någon” Kan varannan äldre resande säga att de fick höra under deras sin uppväxt.
Under intervjuerna har det efterfrågats sökvägar till att få tag på personal som kan hålla i utbildningar och det har efterfrågats studiematerial som går att använda. Det efterfrågas även filmer på romanis, spel, fysiska träffar, m.m.
Nu när ”Tjena Tjavo” har kommit ut på romanis, har jag kunnat använda den som en visuell hörande av språket. Vi har lagat mat och haft sammankomster där vi har träffats och diskuterat och sett Tjena Tjavo tillsammans i olika grupper, stor som liten. Det har vart uppskattat och roligt. Vi efterfrågar uppföljning och fler avsnitt!
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
