Vi på magasin DIKKO har uppmärksammat det faktum att de olika minoritetsredaktionerna på Sveriges radio samarbetar och blev intresserade av detta. När startade samarbetet och är det här en trend som kommer hålla i sig? Vi skickade iväg lite frågor som Olov Carlsson, områdeschef norr och minoritetsspråk inom Sveriges Radio och Ole Isak Mienna, som är Sveriges Radios samordnare för minoritetsspråkredaktionernas samarbete besvarade.
Skulle ni vilja säga att ni generellt har blivit bättre på att samarbeta inom de nationella minoriteterna?
Olov Carlsson:
Det var först valåret 2022 som vi började samarbeta. Sett i backspegeln är det ju helt sjukt, det borde vi börjat med långt tidigare. Men vi har inte haft den kulturen på Sveriges Radio och i en FM-baserad värld har det inte heller funnit det behovet på samma sätt. När vi nu möter publiken tillsammans på sajt och i app blir det uppenbart, både för publiken och för oss, att det finns många likheter i utmaningar och i innehåll. Det är klart vi då ska hitta fler och bättre sätt att samarbete, med respekt för varandras olikheter men också med öppna ögon i våra likheter.
Vad är för- eller om det finns några nackdelarna med ett samarbete med de olika minoritetsredaktionerna?
Olov Carlsson:
Vi ser mest fördelar. Vi pratar om små språkredaktioner som behöver bredda och söka ny kompetens och kunskap. Det är svårt att på egen hand klara av all redaktionell utveckling som vi står inför, det gäller majoritetsredaktioner och i synnerhet våra minoritetsspråksredaktioner.
Viss kompetens är också generisk, och inte knuten till språk och kultur. Programutveckling, dramaturgi, berättarteknik, modeller för idéarbete och programutveckling, journalistiska handgrepp, digitalt berättande, kunskap i poddproduktion etc. Allt sådant kan vi med fördel samarbeta och skapa större gemensam kunskap kring. Många av de frågor och utmaningar som vi som nationella minoriteter möter liknar också varandra, här kan vi stötta varann och hitta gemensamma sätt för att ta oss vidare. Vårt uppdrag är ju också att granska den egna gruppen på ett balanserat och opartiskt sätt. Det kan ibland vara väldigt svårt och leda till slitningar, men också ifrågasättande från den egna gruppen, vänner och familj. Här kan vi verkligen stötta varandra i vår yrkesroll som objektiva, opartiska journalister.
Tidigare har våra redaktioner ibland varit små och isolerade, nu kan vi hitta gemensam styrka och dra nytta av våra enskilda erfarenheter.
Hur går det till praktiskt när det blir ett samarbete?
Olov Carlsson:
Samarbetet följer två spår. Dels har vi samarbetat kring en rad egna nyheter, ett samarbete som började i vår valbevakning där vi bland annat granskade vilka ambitioner de politiska partierna har inom de nationella minoritetsspråken. Men det samarbetet fortsätter och här sampublicerar vi också innehåll med såväl Ekot som en rad P4 redaktioner. Det är ett sätt för oss att nå större publik och få ett större genomslag för våra nyheter. Det här samarbetet löper på och vi delar med oss av idéer och tips som vi sedan kan bearbeta tillsammans eller enskilt för att det på bästa sätt ska passa våra respektive målgrupper.
Vi har också haft ett antal workshops där vi gemensamt har identifierat en rad ytterligare samarbetsprojekt, bland annat ska vi göra ett stort utvecklingsarbete med att försöka ta fram ett nytt programkoncept för att nå unga tonåringar, en grupp som vi vet är svår att nå men där vi vet att vi kan ha nytta av att samarbeta kring tilltal, ämnesval, berättande etc.
Ole Isak Mienna:
Först bestämmer gruppen med medarbetare från Radio Romano, Meänraatio, Sveriges Radio Finska och Sameradion vad vi vill göra tillsammans, sedan görs det en research och faktainsamling om temat som man har valt att undersöka. Efter att vi har ett underlag tittar vi på vad vi kan göra tillsammans på svenska som berör alla fyra målgrupper och som riktar sig till den stora publiken. Det innehållet är för Ekots och P4 plattformarna. Sedan väljer de fyra redaktionerna självständigt vilket innehåll man vill göra till sina egna plattformar med den egna målgruppens perspektiv.
Till exempel gjorde vi under våren en satsning kring fjärrundervisning och där inslag sändes i Ekots sändningar, fyra P4 fyra kanalers nyhetssändningar och våra egna radiosändningar samt på redaktionernas digitala plattformar. Vi når ut till en jättestor publik genom det här samarbetet, och det är viktigt eftersom en stor del av det svenska samhället inte känner till våra frågor.
Vem, eller på vilket sätt bestäms det vilka redaktioner som ska vara med?
Olov Carlsson:
Varje redaktion bestämmer själv hur och om de vill vara med i ett samarbete. Det är viktigt att alla känner att det blir rätt och relevant för sin egen målgrupp. Här är idéarbetet också viktigt, det handlar om att vara lyhörd för varandras behov så att det blir så relevant som möjligt. Samarbete får aldrig bli ett självändamål, det måste ha ett publicistiskt värde för vår publik.
Finns det vissa ämnen som är självklara för ett samarbete?
Olov Carlsson:
Minoritetsspråkspolitik är ett givet sådant ämne, men så klart alla de frågor som rör rätten till sitt eget språk, identitet och kultur. Det finns också en rad frågor som tangerar det, som känslan av utanförskap, avsaknad av språkkunskap och i vissa fall också risken för att vissa språk och dialekter dör ut, kulturell utsatthet mm mm.
Hur eller vilka områden skulle ni vilja utveckla samarbetet mer?
Olov Carlsson:
Vi har jättemycket kvar att upptäcka. Trots att vi haft egna och självständiga nationella minoritetsspråksredaktioner är det först nu som vi börjat samarbeta. Det gäller alltifrån undersökande journalistik, till programutveckling och berättande. Alla redaktioner lever väldigt nära sina målgrupper, men det finns också en rad frågor som är generiska i att vara en del av en minoritet i ett majoritetssamhälle.
Vad har varit det bästa med samarbetet?
Olov Carlsson:
Att känna att vi inte är ensamma som jobbar med och sliter med de här frågorna och de publicistiska utmaningarna att nå vår publik och vara relevanta för gruppen.
Vad skulle ni behöva bli bättre på eller utveckla mer?
Olov Carlsson:
Vi har en utmaning i att bli mer digitala i vårt utbud och ha samma position digitalt som vi haft i FM. Vi är ju helt övertygade om att vi ännu bättre än i FM kan bygga ett starkt digitalt publicistiskt erbjudande, men också känslan av att vara med i språklig och kulturell gemenskap. Vi ska fortsatt vara vår målgrupps viktigaste publicistiska källa, det gäller både nyheter men också med andra former av program. Vi vet t ex hur viktig musiken är för våra målgrupper. Vi ska fortsätta vara en relevant och nära hemvist och vi vill stärka den positionen ytterligare.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
