I tider som dessa känns det ännu angelägnare att vi känner oss som en helhet. Vi har gått igenom flera kriser som hotat vår existens, men vi har klarat det och vi finns fortfarande här och känner oss nu mer än någonsin som en del av något ännu större. Det är i tunga tider ord som solidaritet och gemenskap blir ord för överlevnad och de har aldrig blivit sannare än just nu.
För romerna har det alltid funnits ett ord som har gett oss trygghet under tider av svåra prövningar: detta ord är ”partcha” och betyder ”en del av”. Det innebär att man delar med sig av allt man har till varandra på ett jämlikt sätt. Ålder eller social status har ingen betydelse, det är så man kan se till att alla klarar sig.
Information och kunskap ingår i vår ”partcha”. Den ser bortom individen och ser till att alla i kollektivet har lika förutsättningar. Det romska sättet att se på världen har alltid varit att först se efter kollektivets välmående och till sist på sig själv och sina behov.
Detta är en del av oss och vår kultur som hållit oss levande genom svåra tider och som blivit högaktuell under den svåra tid som vi alla går igenom nu. Detta är en tid för solidaritet, en tid då ”partcha” är ett av det viktigaste orden vi kan använda oss av.
Att bibliotek visar intresse om att få bli en romsk läsambassad är att visa solidaritet, det är att visa tro på framtiden. Lagen är ett instrument som vi behöver för att se till att samhället fungerar men medmänsklighet är något som ser till att världen fungerar!
Bara tillsammans kan vi bygga ett samhälle som är jämlikt för all. Och det finns ingen bättre plats att börja bygga än på våra bibliotek, som är demokratins och kunskapens fristad. Där ”partcha” är en verklighet och där alla är välkomna.
Bibliotek är och kan vara en sådan plats. Tillgång till litteratur kan betyda så mycket för att vidga horisonter och för ökad medmänsklighet. Hur bibliotek kan utveckla sin verksamhet kring nationella minoriteter/minoriteten romer finns beskrivet på Kulturrådets webbsida om romska läsambassader.
I juni, 2020 kommer det att vara möjligt att ansöka om att bli en romsk läsambassad.
Jag lämnar er med den gamla romska hälsningsfrasen ”Zor, baxt thaj sastipen”. Jag önskar er (styrka, lycka och hälsan).
Läsambassadör Bagir Kwiek
Här nedan kan ni se tips och en del lagar som kan underlätta för bibliotek när det gäller nationella minoriteter. Tipsen kommer från rapporten Många sätt att vara människa på, utgiven av Regionbibliotek Stockholm.
När det gäller nationella minoriteter och urfolket samer är det inte så enkelt att få kännedom om de lokala förhållandena, slås det fast i rapporten.
”Det gäller att arbeta proaktivt och att ödmjukt använda de möjligheter som finns”.
Några grundläggande frågor för bibliotek att ställa är:
Är kommunen förvaltningsområde eller ej? Om JA finns det i så fall en minoritetssamordnare?
Vilka kommunala och regionala insatser görs kring dessa områden?
Finns det befintliga samråd i kommunen?
Finns det föreningar för minoritetsgrupperna?
Gör studieförbund och kulturaktörer aktiviteter för minoritetsgrupperna?
Att arbeta proaktivt med att komma i kontakt med organisationer, föreningar och personer kan handla om att uppmärksamma högtidsdagar, arrangera program, göra skyltningar och exponera medier samt att bjuda in till dialog med de som identifierar sig som en nationell minoritet. Det handlar om att på olika sätt och nivåer få kontakt med målgrupperna och de individer om identifierar sig som en nationell minoritet och visa på bibliotekens möjligheter, menar man i rapporten.
Bibliotekens arbeten med nationella minoriteter handlar framförallt om bidra till att öka kunskapen och förståelsen om nationella minoriteterna, tillgängliggöra medier, teknik och programverksamhet på minoritetsspråken i samråd med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter samt till att bidra till revitalisering av språken och kulturerna framförallt för barn och unga.
Ett angeläget område för alla bibliotek är att bidra till att öka kunskapen om nationella minoriteter. Det finns en mängd sätt som bibliotek kan göra detta på, som exempel i rapporten ges:
Klargör vem/vilka på biblioteket som arbetar med nationella minoriteter.
Se över vad som står i biblioteksplanen och andra styrdokument om nationella minoriteter. Kartlägg lokalsamhället kring nationella minoriteter. Finns det lokala föreningar, minoritetssamordnare och elever som får undervisning i minoritetsspråk?
Genomför interna kunskapshöjande insatser. Alla biblioteksmedarbetare behöver grundläggande kunskaper om nationella minoriteter, till exempel lagen om nationella minoriteter och språklagen.
Formulera uppdrag och mål för området.
Uppmärksamma nationella minoriteters högtidsdagar i såväl fysiska som digitala rum.
Fundera över hur ni kan lyfta fram nationella minoriteter på bibliotekets webbsida och i biblioteksrummet.
Inventera bibliotekets fysiska och digitala resurser om nationella minoriteter.
Ha koll på om det behövs fler medier på minoritetsspråken och tänk igenom val av placering.
Belys hur dessa områden kan bli en del av de aktiviteter och program som redan genomförs på biblioteket.
Ha alltid fokus på att insatser ska göras tillsammans med de som identifierar sig som nationell minoritet.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
