Den 19 mars tillsatte regeringen en sannings- och försoningskommission som ska utreda kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik, står det att läsa på regeringens hemsida.
Sannings- och försoningskommissionen har initierats av Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) och ungdomsorganisationen Met Nuoret och välkomnats av regeringen. Idag fattade regeringen beslut om kommissionen som kommer att ledas av Elisabet Fura, tidigare chefsjustitieombudsman och domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Kommissionen ska verka för att minoritetens historiska erfarenheter synliggörs, ge de drabbade en kollektiv upprättelse, och främja försoning för att motverka att något liknande aldrig händer igen.
Historien får inte, och ska inte, upprepas. Det är därför mycket glädjande att Elisabet Fura tar sig an detta viktiga uppdrag. Hennes breda erfarenhet och förmåga att skapa förtroende hos såväl minoriteten som hos majoritetssamhället gör henne väl lämpad att leda sannings- och försoningskommissionens arbete, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind.
Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, är tacksamma över att denna mörka del av vår historia även blir en del av Sveriges historia. Utan vårt bidrag kan historieskrivningen aldrig vara komplett. För vår minoritet innebär det ett steg mot försoning och förståelse för följderna av de övergrepp som människor utsattes för, säger Kerstin Salomonsson, ordförande i STR-T.
Jag är glad över att assimileringspolitiken riktad mot vår minoritet äntligen får den genomlysning och erkännande det förtjänar. Jag hoppas arbetet ska leda till att vi i den yngre generationen får en bättre förståelse till varför så många av oss förlorat vårt språk, säger Hanna Aili, ordförande i Met Nuoret.
Kommissionen ska bland annat:
- kartlägga och granska assimileringspolitiken och dess konsekvenser för minoriteten, grupper inom minoriteten och enskilda
- sprida information för att öka kunskapen om minoriteten och dess historiska erfarenheter
- lämna förslag till fortsatta insatser för att bidra till upprättelse och främja försoning
I kommissionens uppdrag ingår inte att överväga eventuella ansvarsfrågor i enskilda fall eller ge ekonomisk kompensation till enskilda som drabbats, avslutas pressmeddelandet.
Bakgrund
Tornedalingar, kväner och lantalaiset (meänkielitalande) var bosatta i Sverige långt före den svenska statsbildningen. Genom tiderna har svenska staten och andra aktörer varit delaktiga i att på olika sätt undertrycka minoriteten, dess språk och dess kultur. Den förda assimileringspolitiken under 1800-och 1900-talen har inneburit kränkningar och övergrepp mot den nationella minoriteten som grupp och av enskilda individer.
År 1999 erkändes tornedalingar som en av Sveriges fem nationella minoriteter och meänkieli som ett nationellt minoritetsspråk. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för minoriteterna och stärka deras möjlighet till inflytande. För att minoritetspolitiken ska fortsätta utvecklas och för att bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning krävs det att kunskapen om de historiska oförrätter som begåtts ökar.
Till grund för kommissionen ligger förstudien ”Då var jag som en fånge – Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talen” (Ku2018/00859/CSM).
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
