2020 kommer gå till historien som det år när vår tillvaro präglades av pandemi, renlighet och social distans. Vem hade trott att vi skulle ta oss an det nya årtiondet med en ny farsot där vi går omkring och luktar alkohol och ingen reagerar. Men medan vissa av oss endast behöver oroar oss för covid-19 så har andra människor fått lära sig att överleva och samexistera med en annan sorts farsot som har funnits i närmare tusen år. Och den går inte går att förebygga med sprit och social distans.
Den farsot jag pratar om är antiziganism, en farsot som består av lika delar fientlighet, negativ stereotypisering, diskriminering, hets mot folkgrupp, och andra fördomar som specifikt riktar sig mot romer. En farsot som överlever trots att det har funnits ett antal strategier, integrationsprojekt och politiska samarbete mellan EU-länder, föreningar och -organ. Ingen har hittat ett dugligt ”vaccin” mot den diskriminering som resande/romer har varit utsatt för sedan den började redan på 1500-talet.
Ökad rasism i coronakrisens spår
Exempel på denna antizigansim i nutid är när polisen som ska upprätthålla och övervaka nedstängningen, som blir till följd av pandemin, riktar sina åtgärder extra mycket mot etniska minoriteter och marginaliserade grupper. Det finns dokumentation som visar att polisen i de sammanhangen har utövat våld och utsatt personer för diskriminerande identitetskontroller, de har också satt romer i karantän med tvång och bötfällt dem.
Det sägs att Covid-19 inte diskriminerar och att viruset gör både fattiga och rika sjuka. Och det är sant. I viss utsträckning. Men socioekonomiska skillnader mellan medborgarna gör de fattiga mer utsatta för viruset än andra och de får heller inte samma behandling och/eller skydd, säger Albert Dandos i reportaget Det sägs att Covid-19 inte diskriminerar.
Amnestys Evidence Lab har med 34 videoupptagningar verifierat, från runt om i Europa, hur polisen använt våld utanför sina befogenheter. Romer har i olika länder registrerats, satts i tvångskarantän och lidit brist på mat. Ett faktum är att antiziganismen ökar i takt med pandemin.
Europa – pandemins “lockdowns” blottlägger rasism och diskriminering från polisen
Vi är inte alla lika inför pandemin. Barnens situation riskerar att förvärras både på kort och lång sikt till följd av coronakrisen. För barn i Rumänien finns en stor risk att man halkar efter i skolan och att de som redan levde på marginalen drabbas extra hårt, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen Sverige, i ett pressmeddelande.
I Sverige har Länsstyrelsen sammanställt svar och bedömningar på frågor i en nationell rapport som lämnats till Regeringskansliet. Rapporten belyser social problematik och utsatthet med koppling till covid-19 och bygger på lägesbilder från samtliga län.
Coronapandemin och barnfattigdomen
Under tiden lever människor i de etablerade samhällena ute i världen med mantran som ”stanna hemma”,” ”håll distansen” och ”tvätta händerna”. I en annan verklighet finns det romer som inte ens har tillgång till elektricitet, rent vatten eller tak över huvudet. Den socio-ekonomiska distansen mellan majoriteten i det vanliga samhället och den romska minoriteten präglas av ett tydligt avstånd både i samhället, fritiden och i skolan.
Stängningen av skolor har en allvarlig inverkan på de romska barnen genom att de, till skillnad från sina kamrater som inte är romer, inte har tillgång till de grundläggande verktygen för distansundervisningen. De har sällan tillgång till datorer och endast undantagsfall har de smartphones. Det finns inga pengar till sådan lyx, menar Michael Smith i reportaget Impact of Covid-19 pandemic on Romani communities
I många fall anses ansvaret för utsatta personer i Sverige vara de ideella föreningarnas i stället för kommunens eller landets.
Utsatta romer i Malmö under Corona-tiden
Eftersom pandemin har försvårat för ideella organisationer att ha öppet sina mötesplatser på samma sätt som tidigare har det medfört att ställena att komma in på för att få värme har reducerat. Tyvärr har inte det allmänna/kommunerna tagit det ansvar som det borde och erbjudit fler mötesplatser, värmestugor med mera. Att dessa viktiga mötesplatser drivs av volontärer visar sig nu extra mycket vara ett sårbart system eftersom livsviktiga insatser kan komma att ställas in i fall volontärer tillhör riskgrupper. De allmännas sätt att skjuta över ansvar på ideell sektor är och kommer förbli ett sårbart system, inte minst visas det med tydlighet i pandemin. Och sårbara grupper, så som bland andra romer får återigen betala för detta. Jag hade önskat att kommunerna, såväl nu som innan pandemin, sett till att respektera FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna så att vård ges till de som är i behov av det, att ingen tvingas sova på gatan, gå hungrig, ha brist på vatten och att alla levde under sanitärt acceptabla förhållanden. Situationen var riktigt illa redan innan Corona-pandemin och än sämre nu, menar Joakim Månsson Bengtsson, Socialpolitisk talesperson för Feministiskt Initiativ.
De grundläggande mänskliga rättigheter som utbildning, hälso- och sjukvård, arbete och bostad är inte tillgodosedda för romer. Den senaste integrationsplanen ”EU-ramverk för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020” som togs fram 2012 med syftet att integrera romer och bekämpa diskrimineringen av romers rättigheter har misslyckats kapitalt.
Sverige fortsätter med avhysningar under coronapandemin – strider mot FN:s rekommendationer
EU-ramverken utvärderas årligen genom rapporter som Europeiska kommissionen tar fram. I rapporten från 2019 visade det sig att 63 procent av unga romer saknade ett arbete och utbildning. En fjärdedel av romer i Europa saknar sjukförsäkring och har därför inte tillgång till vård samt att 78 procent av romer lever under katastrofala bostadsförhållanden. Rapporten visar att antiziganism är den stora muren att klättra över för att inkluderingen av romer in i samhället ska kunna genomföras.
Antiziganism är djupt rotad och väl förankrad i sociala och kulturella synsätt och dessutom en institutionell praxis. Romers grundläggande mänskliga rättigheter är i farozonen och samhället kan inte fortsätta att ignorera det. För om romers mänskliga rättigheter fortsätter att ignoreras innebär det att allas mänskliga rättigheter kan ignoreras. Marthin Luther King har sagt ”Injustice anywhere is a threat to justice everywhere…Whatever affects one directly, affects all indirectly”.
Slovakien stigmatiserar romer ytterligare under coronapandemin
I Rumänien och Bulgarien har flera romska samhällen isolerats av polis och gendarmeri, efter att många invånare återvänt från utlandet och vägrat att stanna i isolering hemma eller i karantän. I Bulgarien är romska stadsdelar i städerna Nova Sagora, Kazanlak och Sliven isolerade, berättar Albert Dandos.
EU-kommissionen antog i oktober 2020 en ny tioårsplan för EU:s romer, och också ett förslag till rådets rekommendation, för att stödja romer i EU. Arbetet ska inriktas på sju nyckelområden:
Jämlikhet, inkludering, delaktighet, utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt boende och grundläggande tjänster.
Kommissionen har för varje område ställt upp nya mål och rekommendationer för hur medlemsländerna ska uppnå dem.
Det har tidigare varit mycket snack och lite verkstad inom EU så nu gäller det att göra verkstad av alla vackra ord och se till att romerna runt om i Europa blir inkluderade i samhället som fullvärdiga medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
