Anders J Persson, Akademisk, ledare och Anna Lindqvist, avdelningsföreståndare på Södertörns högskola har svarat på DIKKO:s reportage Romer och skola: Södertörns högskola kritiseras för misslyckade romska utbildningar
| Text: Anders J Persson, Akademisk ledare och Anna Lindqvist, Avdelningsföreståndare Södertörns högskola DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
DIKKO skriver: Södertörns högskola har fått kritik för sin hantering av romsk utbildning, bland annat för en beställd kurs 2008 som utbildade romska kulturklassföreståndare. Kursen var avsedd att förbättra utbildningskvaliteten och kritiseras nu för en otillräcklig utbildning.
– Som Södertörns högskola tidigare har upplyst GP om, var den utbildning som lärarna fick, avsedd för undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. En del av kritiken från Skolinspektionen som GP och DIKKO återger handlar om betygsättning. Vid den tiden sattes betyg i grundskolan först i årskurs 8. Av den anledningen behandlade inte utbildningen betygsättning. Under studierna vid Södertörns högskola genomfördes undervisningen av flera olika lärare som då var anställda vid högskolan och som under många år hade undervisat i ordinarie lärarutbildningar. Utbildningen lärarna gick genomfördes under ungefär två års tid. Det var alltså inte en kortare kurs som det har framställts som.
DIKKO skriver: Utbildningen skulle däremot inte ske via det vanliga lärarprogrammet, utan 2008 köpte Stockholms stad en så kallad uppdragsutbildning av Södertörns högskola
– Uppdragsutbildningar som en huvudman, till exempel en kommun/skola köper från ett lärosäte är ganska vanliga. Uppdragsutbildningar kan var kortare kompetensutvecklingskurser, men också utbildningar som är längre och i olika ämnen eller hela utbildningar som leder fram till examen.
DIKKO skriver: Efter valideringen beslutade Södertörns högskola att de inte behövde läsa hela utbildningen då de redan ansågs ha kompetens för delar av den. Enligt högskolans beslut fick de därför tillgodoräkna sig delar av utbildningen.
– Det är vanligt att studenter som går utbildningar på högskolor och universitet kan tillgodoräkna sig delar av en utbildning. Detta regleras i Högskoleförordningen 1993:100, 7 kap. Lärarna tillgodoräknades lika mycket för sin yrkeserfarenhet som de studenter som går en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning på Göteborgs universitet dvs. 60 högskolepoäng (hp). De övriga tillgodoräknade kurserna var fristående kurser som de hade gått tidigare på högskolan vilka motsvarade några av den ordinarie lärarutbildningens kurser.
– I ordinarie lärarutbildningar som det krävs yrkeserfarenhet för att vara behörig till, är det mer en regel än undantag att delar av utbildningen valideras mot att personerna kan visa intyg på att de har arbetat som exempelvis barnskötare eller fritidsledare under minst 3 år.
DIKKO skriver: Och ändå finns det ingen tillsvidareanställd person från den nationella minoriteten romer på högskolan.
– Södertörns högskola har under de senaste tjugo åren anlitat romer för medverkan i bland annat lärarutbildningens kurser och i kurser som berört de nationella minoriteterna. Vi kan nu med glädje meddela att från och med den 1 januari 2025 har högskolan en tillsvidareanställd romsk medarbetare på heltid. Vi har dessutom tre ytterligare personer som identifierar sig som romer adjungerade för exempelvis undervisning. Att en lärare är ”adjungerad” innebär att anställningen alltid kombineras med en annan anställning med relevans för arbetsuppgiften vid lärosätet, som exempelvis förskollärare och lärare. Vi har utöver de tidigare nämnda, två romska medarbetare på deltid som arbetar med marknadsföring/samverkan och undervisning. Sammanlagt har vi i dag sex romska medarbetare som regelbundet arbetar för Södertörns högskola utöver de romska sakkunniga som genomför enstaka föreläsningar eller deltar i dialoggrupp eller olika former av samarbeten etc.
DIKKO skriver att: den utbildning i romani chib som nu har finansierats och planerats i över 10 års tid, utan att bli av och än mindre permanentats, verkar fortfarande befinna sig på ruta ett.
– Under de drygt 10 år som gått har Södertörns högskola genomfört många olika samarbeten, forskningsprojekt, uppdragsutbildningar och utvecklingsarbeten kring romska frågor. Detta har sammantaget lett fram till den verksamhet som finns på högskolan i dag som det pågående regeringsuppdraget mot revitalisering av romani chib och ämnet Kritiska romska studier.
Från och med höstterminen 2025 planerar Södertörns högskola att ge en förskollärarutbildning med inriktning nationella minoriteter och romani chib i högskolans ordinarie utbud. Högskolan erbjuder sedan några år en kurs i romani chib. Utöver dessa ger högskolan flera kurser i Kritiska romska studier.
I övrigt finns det flera problematiska uttalanden när det gäller GP:s artikelserie.
Det första är att tidningen valde att publicera en krönika under rubriken ”Stockholmssyndrom på steroider” som följd av att de tidigare eleverna, som idag är vuxna, uttryckte sig positivt om sin tid i skolan som GP kritiserade. Innehållet i krönikan innebär att GP tolkar de vuxna romska personerna som uttalade sig, som människor som inte kan avgöra vad som har varit bra eller dåligt för dem. Det vittnar om ett paternalistiskt och kolonialt synsätt som länge har varit rådande i det svenska samhället när det gäller den romska minoriteten. Exempel på det kan man läsa om i bland annat SOU 1923:2 eller inledningen till Den mörka och okända historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet (Ds 2014:8). Innehållet i dessa texter är jämförbara med krönikan och vilar på ett identiskt retoriskt mönster som har funnits sedan mycket lång tillbaka. Det blir än mer problematiskt att det är GP:s ickeromska grävchef som står bakom texten och genom den meddelar sina läsare att dessa romska människor inte förstår sitt eget bästa.
Det andra är att artikelserien avslutades med en historia som i korthet kan tolkas som att GP menar att lösningen på problemet med antiziganistiska skolmiljöer är att eleven döljer sin romska identitet och tillhörighet. Artikeln handlade om en kvinna med gymnasieutbildning som efter tidigare erfarenheter av att utsättas för antiziganism valde att dölja sin romska identitet för skolan, klasskamrater och vänner under sin gymnasietid. Detta beskrivs i artikeln som ett positivt exempel på skolframgång bland romer, inte ett exempel på den antiziganism fortfarande är vanlig i skolmiljöer där många romska elever än i dag döljer sin identitet. Frågan om antiziganism i skolan hade i stället kunnat ha varit fokus i artikeln.
Vi hoppas slutligen att alla som på olika sätt arbetar med romska frågor och att skapa utbildningar i romani chib eller på andra sätt bidrar till revitalisering av romani chib ska hitta vägar för att stödja varandra i arbetet. Vi behöver varandras kompetenser och erfarenheter för att bidra till att ge romska barn och unga större möjligheter att ta tillbaka eller förbättra sina kunskaper i olika varieteter av romani chib och få en trygg vardag i skolan och förskolan.
Anders J Persson, Akademisk ledare
Anna Lindqvist, Avdelningsföreståndare
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
