Oj, det var en stor fråga.
En krönika är en personlig text som utgår från skribentens egna erfarenheter, tankar och känslor.
I grunden handlar den väl om allt. Vem bestämmer över allt annat?
Men jag släpper den frågan.
Ibland blir det bara för stort att greppa. Och vi människor har en benägenhet att vad det gäller de stora frågorna om vårt upphov och existens vara alltför tvärsäkra, obekväma eller till och med rädda, för att våga ta del i den diskussionen.
Som barn var det enklare:
– Mamma…!
Sen blev det kanske:
– Rektorn…!
Därefter har vi blivit mer osäkra tror jag, ju äldre vi blev. Eller mer obenägna att tycka något. Småsakerna var liksom enklare och mer hanterbara och lättare att skapa argument kring:
– Det ska vara ketchup till spagettin, ja till all pasta, så klart…
Sammanfattningsvis kan vi väl konstatera att vi som lever i länder där åsikter tolereras så finns skylten uppsatt: HÄR RÅDER ÅSIKTSFROSSA!
I betydelsen att man får glufsa i sig allt vad man vill och orkar, när det gäller åsikter.
Detta upplever vi som en form av frihet.
Sen vad den gör med oss kan man diskutera förstås. Men vi lämnar det just nu.
Men det finns en frihet, en åsikt som är svårare att tugga för mång.
– Vem är du
Jo, du kan säkert berätta om din mor och far för att svara på frågan. Vilket land du är född i. Vilket modersmål du har. Hur länge du gått i skolan. Vad du jobbat med. Vilken tro du har, osv.
Men är detta sanningen om vem du är?
Att du kan kryssa i ett formulär med standardiserade frågor. Som någon sammanställt och hävdar är en norm.
Eller behöver du fråga någon?
Någon annan.
Den enda person du kan fråga för att få ett säkert svar är väl dig själv.
Alla försök att använda andra tolkningar kan möjligen användas om du har intresse för teaterkonst. Men inte ens om så är fallet skulle du väl vilja spela samma roll hela livet?
Att ”vara” är mer komplicerat än så. Att vara är på insidan, inte på utsidan.
Till insidan har ingen annan tillträde för att styra och ställa. Där finns bara ”du”. Ensam med dig själv med alla argument, åsikter och beslut. Du måste själv bestämma din trygghet.
Så låt inte andra ta över det du själv känner i ditt hjärta.
Det gör dig bara svagare – även om de som angriper dig menar sig representera den rätta åsikten – så finns den ändå bara i ditt hjärta.
Om någon frågar dig:
– Rom san? (Är du rom?)
Så räknas bara ditt svar, ingen annans.
Har du rötterna där? Bra, men betyder det något?
Då vet du svaret …
Bennie Åkerfeldt
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
