Genom iakttagelser om tiggare i Sverige, särskilt romer från Rumänien, går det att konstatera att många lever under undermåliga förhållanden och kämpar för att försörja sig. Det är en historia som lyfter fram att klass, historia och kunskap är sammanflätade och att det finns ett systemfel i vårt samhälle. Något som gjorde att Sverigedemokraterna kunde dominera debatten och få fart på främlingsfientligheten.
| Källa: expressen och text Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Återigen ser vi rubriker om tiggarna. Expressen har ett reportage där de skriver att tiggarna tjänar 60 kronor om dagen och bor i hemsnickrade skjul ute i skogen. Tidningen har besökt kåkstaden i södra Stockholm där 13 romer från Rumänien lever sina liv. Själv pratade jag med några av de som sökte upp oss i Skellefteå, under Work Together Festival och kan bara konstatera att Sverige är inte ett lätt land att leva i. Men att det inte finns så många alternativ för fattiga människor.
Det är ingen skillnad på Skellefteå eller Stockholm, de bor i bostäder som ibland inte är värdiga ett mänskligt boende. Många av de som sitter utanför våra affärer är romer, men inte alla. Men oavsett om de är romer eller inte så är det inget värdigt liv.
I artikeln Pandemin i Europa där romer når ”rock bottom” skrev jag om klass, de här människorna är inte ens medräknade i begreppet, de är under underklassen, alltså på ”rock bottom”, utan möjlighet att ta sig upp om vi inte hjälper dem. De förtjänar bättre! Allt hänger ihop klass, historia, framtid och kunskap.
Erik Hansson menar att Handfallenhet präglade tiggeridebatten. Det är de båda politiska höger- och vänsterblockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som är avgörande för den så kallade tiggeridebatten i början av 2010-talet. En oförmågan som innebar att de lämnade walkover till Sverigedemokraterna, SD, som ensamma fick formulera både problemet – individer – och sin lösning – utvisning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen 2014 och 2018. Det skriver forskaren Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
– Tiggeriet ingick inte i den svenska självbilden utan blottade stora hål i det svenska välfärdssamhället. Det hade behövts självrannsakan från båda politiska blocken, att de hade vågat erkänna politiska beslut som under 30 års tid hade urholkat bland annat bostadssituationen i landet, för att kunna lösa det. På det sättet hade Sverigedemokraterna rätt i att det fanns en handfallenhet hos de statsbärande partierna, säger Erik Hansson, forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
De romer som sökte upp oss på DIKKO under Work Together Festivalen bekräftar Expressens artikel. De tjänar inte så mycket och ingen blir lycklig av att leva genom att tigga. Men ibland är olycka och lite pengar bättre än alternativet i hemlandet. En av kvinnorna som sökte upp oss under Work Together Festivalen var en gammal bekant, Elena, som jag lärde känna redan i början av 2010- talet. Hennes barnbarn hade sett vår sjal som vi hade på bordet och blev överförtjust i en. Så när hon gick hem till mormor och beskrev oss sade kvinnan att hon nog kände oss.
När Elena kom blev det ett kärt återseende. Vi pratade gamla minnen från Magasin DIKKOs ursprung gatutidningen Dik Manusch – Se människan och när de kunde sälja tidningen i stället för att tigga. Och som alltid när man pratar gamla minnen så infinner sig en viss nostalgi. Hon pratade också om hur tiderna hade förändrats och att främlingsfientligheten har ökat i takt med att de pengar som folk ger har krympt. Jag frågade efter hennes man som också brukade vara i Skellefteå, och hon berättade att han var hemma i Rumänien sjuk, så nu var det hennes ansvar att se till att han fick pengar till läkare och mediciner.
Sen kom Elena fram med sitt ärende, hennes barnbarn hade sett vår sjal, och hon ville ha en sådan hon på sitt bröllop. Linda som ägde sjalen gav den till henne. Efter en del pratande om gamla bekanta, minnen och samhället började våra musiker spela och då blev det dans och glädje. Senare kom barnbarnet, överlycklig, och tackade så mycket för gåvan för nu hade hon nåt fint att gifta sig i.
Det är många av de som jag lärde känna i början av 2010- talet som fortfarande kommer hit och även om Elena inte bor i ett skjul i skogen så är tillvaron inte enkel att leva som tiggare. I hemlandet är romer som Elena och Niko (Expressens reportage) utsatta för diskriminering och segregering. Det är svårt att försörja sig i hemlandet, vilket leder till att många letar sig ut i Europa.
Sedan flera hundra år har ett stort antal av Europas romer levt i utanförskap. I början av 2010- talet mötte vi dem för första gången på våra gator i Sverige. Flera hade rest cirka 200 mil för att be om pengar till familjens försörjning, mediciner och sjukvård eller för att skaffa sig kortare arbeten. Under åren som har gått har de kontinuerligt återvändande romerna blivit ”ambassadörer” för fattigdom, utsatthet och diskriminering i sina hemländer.
Det man kan konstatera är att om man hade blivit rik på att sitta och tigga hade nog många svenskar också suttit där med krökta ryggar. I Sverige har vi som svenskar andra alternativ. Alternativ som våra tiggare inte har, utan de väljer istället mellan två onda ting, fattigdomen i hemlandet eller att tigga i Sverige.
Tiggeri i Sverige
- I början av 2010-talet blev tiggeri uppmärksammades tiggeriet i Sverige som en ”ny” företeelse. Vi började se ett ökat antal EU-migranter, främst från Rumänien och Bulgarien som satt utanför våra affärer och tiggde. Det blev en stor debatt kring orsakerna till tiggeriet och vilka åtgärder som borde vidtas.
Gator utan tiggare är en parentes i Svensk historia - 2018 blev Vellinge kommun först med att införa tiggeriförbud.
Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter ny dom från Europadomstolen - I dag finns det en handfull av landets 290 kommuner som följt Vellinges filosofi och infört förbud.
- När regeringen hösten 2022 presenterade Tidöavtalet var en av punkterna att det skulle tillsättas en utredning av ett nationellt tiggeriförbud.
Tiggeriförbud är kontraproduktivt
Utsatta EU-migranter i Sverige
- 2015: 4 700
- 2018: 4 800
- 2023: 3 000
Källa: Siffrorna är uppskattade och kommer från utredningen ”Framtid sökes” från 2016, Nationella samordnarens rapport ”lägesbild 2018”, samt OECD:s rapport ”Indicators of Immigrant Integration 2023”.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
