Hot, förtal och rent hat ökar i sociala media. Det sprids en bild om att felet finns där borta, felet ligger hos de som inte förstår, de som inte är en del av….. Eller så är det medias fel, politikers, kommuners, enskilda personer, gruppers och så skjuts skulden över på någon annan. Ingen verkar vilja se sin egen del i det som sker, det är lättare att skylla på andra, och sen kan man fortsätta med hot, hat och förtal.
När någon skyller på andra smittar det av sig som ett virus i det sammanhanget som det sker har forskare från University of Southern California kommit fram till. Att skylla på andra blir först en vana, och sedan en strategi. Forskarna beskriver också ett fenomen som de kallar ”Sparka hunden-effekten”, då en person som anser sig finnas högt upp i hackorningen skyller på någon som befinner sig lägre ner, som i sin tur skyller på någon annan. Lite som katten på råttan, råttan på repet och så vidare.
Pandemin skapade på sätt och vis en ny plattform för hot, förtal och hat. För även om allt detta förekom på våra olika social media tidigare så ökade det när man inte kunde träffas i verkliga livet på grund av smittan. Vi blev alla sittande hemma och hade förmodligen tråkigare än vanligt. Nöden brukar man säga är uppfinningens moder, och kan man inte träffas så hittar man nya lösningar. Vi träffade våra nära och kära via sociala media, vi livestramade via chattar, lade ut bilder och vi berättade om vad vi gjorde och vad vi åt genom att skriva eller göra utsändningar.
Karin Boyes dikt kan kanske symbolisera det som händer i vårt samhälle nu.
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger.Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider – tyngden drar dem neråt, hur de klänger. Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra – svårt att vilja stanna och vilja falla.Då, när det är värst och inget hjälper.
Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden – känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen.
I vissa grupper och chattar på sociala media uppviglas och hetsas folk mot enskilda och mot varandra. Man kan undra om det smittsamma viruset som forskarna från University of Southern California pratar om sprider sig som det corona-virus vi kämpat med under så lång tid. I det nya viruset frodas härskartekniker.
Under pandemin har arbete och möten flyttat ut i digitala mötesrum och det har skapat delvis nya förutsättningar för härskarteknik. Att osynliggöra andra i ett möte är enklare i ett digitalt forum än i det analoga konferensrummet. Det går att välja att inte se att någon som vill in i ett samtal, stänga av kameran eller att ignorera kommentarer i chatten. Det går också att inleda sitt prat med att indirekt rikta sig till den person man vill platta till, man säger inget direkt, utan pratar i generella drag, alla förstår ändå vem det riktar sig till. Kroppsspråk är ett annat sätt, till exempel att vända bort huvudet från kameran så snart den person härskartekniken riktar sig mot har kommit till tals eller med ansiktsmimiken visa förakt.
Via våra utsändningar blev det dessutom tillgängligt för alla som ville se. Gillamarkeringarna och kommentaren skapar en känsla av att många är intresserad av det man gör. Men det finns också en rörelse i det som händer, i den nya tekniken. För det som är tydligt är att våra ungdomarna hittar igen varandra och har börjat skapa egna plattformar. De slår sig lös från de traditionella oken som de ibland har tyngts med. För trots att många säger att de unga är välkomna, så är det många gånger en läpparnas bekännelse. Där de är välkomna så länge de gör och tycker som de som sätter agendan. Men det finns många duktiga ungdomar och de skapar sina egna forum för att kunna vara med och påverka. De vill skapa andra nya villkor för sina barn att växa upp i och där har tystnadskulturen ingen plats. De är stolta och som generationer före dem vill de staka ut sin egen väg. För då, när det är värst och inget hjälper, brister som i jubel trädets knoppar, och det nya tar sin plats. Hon var en klok kvinna Karin Boye.
I vilket fall som helst så är det viktigt att synliggöra allt hot, förtal och hat som förekommer, vare sig det handlar om nätet eller verkliga livet, då det är ett hot mot vår demokrati om människor tystas. Det finns rasism och antiziganism både hos majoritetsbefolkningen och hos Resande och Romer, hoten, hatet och föraktet är det samma. Det kallas inte för något annat bara för att det är den egna gruppen som utövar det mot sina egna, hot, förakt och hat, rasism och antiziganism är samma fenomen oavsett vem som utövar det.
Med antiziganism menas den särskilda rasistiska struktur, ideologi och de fientliga fördomar som drabbar romer. Antiziganismen kränker principen om människors lika värde och rättigheter. Den bygger på en ojämlik värdering av människor och bidrar till en ojämlik fördelning av makt och resurser.
Rättssociologisk forskning visar att idag är näthat ett allvarligt samhällsproblem. Doktoranden Oscar Björkenfeldt menar att det framför allt är män som ägnar sig åt näthat och att kvinnor påverkas särskilt negativt, men det finns även kvinnor hänger sig åt hatet. Han menar att näthat utgör en form av social kontroll, det vill säga ett regelverk kring vad man bör och inte bör säga. Att människor förhåller sig till detta är tydligt. I en undersökning uppger till exempel 70 procent av den svenska befolkningen att de har självcensurerat sig för att undvika hot och hat på nätet. Bland de som har utsatts för olika typer av kränkningar ligger denna siffra på nästan 90 procent. Det är ett uppenbart demokratiproblem att människor tystas.
Facebook och Instagram har fått kritik för att släppa igenom för mycket av det näthat som finns och försvarar sig med att de använder Meta för att upptäcka hot, hat och sexism, både med algoritmer och personer som manuellt granskar inlägg och kommentarer på plattformarna. Algoritmerna ska fungera som ett slags filter mellan sändaren och mottagaren. Facebook och Instagram har infört tre nya funktioner i kampen mot rasism och hat. Medan andra sociala media tar en annan väg Twitter stänger ned internationellt expertråd: ”Musk vill bli av med kritiker”. Man kan bara konstatera att kampen mot hoten, hatet och antiziganismen, rasismen fungerar så där. Men kanske kommer Boye få rätt när hon skriver: Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden – känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Fakta om DIKKO
Vänder man sig till magasin DIKKO eller media i allmänhet så har man meddelarfrihet – det innebär att alla har rätt att vända sig till media och lämna uppgifter. I meddelarfrihet ingår anonymitetsskydd, – det vill säga att om man vill vara anonym när man lämnar in tips får inte källan avslöjas. Det finns också ett efterforskningsförbud – vilket innebär att allmänheten inte får göra efterforskningar om vem som lämnat uppgifter eller straffa den som lämnat uppgifterna till media (repressalieförbudet). Det är viktigt att alla som på något sätt bidrar till en artikel, i magasin DIKKO eller media i allmänhet, kan känna sig trygg i att delta.
Vi på magasin DIKKO anser att det är viktigt att skriva om de svåra frågorna och att integrera ett jämställdhets-, hbtq-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv i alla avseende vi kan. Detta är något som genomsyrar vårt arbetssätt på magasin DIKKO. Vi har beslutat inom redaktionen att ha fokus på alla minoriteter. Det är viktigt att se att det även finns minoriteter inom minoriteten. Vi ser mångfald som en resurs och jobbar aktivt för social jämlikhet, mot diskriminering och antiziganism genom att lyfta frågor som berör dessa områden på ett naturligt och inkluderande sätt. Vi försöker ha en bred representation utifrån kön, sexuell läggning, funktionsvariationer, ålder, etnicitet och klass i det arbetet som vi gör.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
