Innan julledigheterna drog i gång på allvar släppte ISOF en rapport om allmänhetens kännedom och attityder om nationella minoriteter, minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Det är en undersökning som gjorts tidigare med start 2010 och givit intressanta inblickar hur själva kunskapshöjande arbetet om nationella minoriteter faktiskt ger effekt.
Årets undersökning har en del intressanta resultat. Dessutom har man undersökt hur olika attityder ser ut i förhållande till partisympatier. Alltså är det passande att rapporten kommer ut kort innan valåret 2026. Den kan ge oss som tillhör någon av de fem nationella minoriteterna en tanke kring vilka partier vi ska rösta på om vi så vill. Det kan också ge oss en förståelse varför den sittande regeringen varit så otroligt dåligt för nationella minoriteters och de nationella minoritetsspråkens fortsatta existens.
När det gäller allmänhetens attityder visar rapporten att det skett en nedgång sedan 2020. Förra mätningen ansåg 83% av de tillfrågade att bevarandet är mycket eller ganska viktigt. I år har 72% av de tillfrågade svarat detsamma. ISOF skriver att nedgången i de positiva attityderna är tydligast bland män medan kvinnors attityder är i stort sett oförändrade.
Kännedom om de nationella minoriteterna var också olika stora. 81% av de tillfrågade känner till samer som en nationell minoritet. 54% känner till romer som en nationell minoritet. 37% känner till judar som en nationell minoritet. För Sverigefinnar och tornedalingar var det 32% respektive 31% av de tillfrågade som känner till dem som nationella minoriteter.
Nu har kännedom om nationella minoriteter varit ojämn i tidigare undersökningar. Samtidigt kan man fråga sig vad som görs för att jämna ut kunskapsläget. En betydelsefull faktor kan vara att svenska skolan är otroligt dålig på att lära ut om nationella minoriteter. Det ser väldigt ojämnt ut från skola till skola om detta. Men man kan inte bara skylla på det. Andra faktorer som spelar roll kan vara hur medier och makthavare pratar, eller snarare INTE pratar, om nationella minoriteter.
Men nu över till hur attityderna ser ut hos riksdagspartiernas väljare. Detta är nog den del som jag själv ansett varit mest intressant i årets rapport. Det finns också en tydlig skillnad mellan de olika politiska blocken, om man vill uttrycka sig så.
När det gäller attityder till nationella minoriteters synlighet i samhället är Vänsterpartiet och Miljöpartiets väljare mest positiva. Hos Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna hamnar attityderna någonstans i mitten. Moderaterna och Kristdemokraternas väljare har fler negativa attityder bland sina väljare men de väljare som är mest negativa är Sverigedemokraternas.
Väljarnas sympatier kring bevarandet av de nationella minoritetsspråken följer ett liknande mönster. 69% av Vänsterpartiets väljare anser att bevarande är mycket viktigt. För Miljöpartiet är det 63%. Socialdemokraterna hamnar på tredje plats med 47% av väljarna som anser att det är mycket viktigt. Sen har vi Centerpartiet med 39%, Liberalerna med 36%, Kristdemokraterna med 28%. Näst sist hamnar Moderaternas väljare där 19% anser att det är mycket viktigt. Minst andel väljare som anser att bevarandet är mycket viktigt återfinns hos Sverigedemokraterna med bara 13%.
Men hur ser det ut att vilja lära sig mer om de nationella minoriteterna? Här vill 68% av både V och MPs väljare lära sig mer. När det gäller Socialdemokraterna säger 48% av deras väljare ja till att lära sig mer, medan 29% säger nej. För Centerpartiet är det 53% av väljarna som säger ja och 20% som säger nej. Liberalernas väljare går åt både ja och nej. 38% säger ja och 37% säger nej. När det kommer till M, KD och SD har de överväldigande många väljare som säger nej till att lära sig mer. 42% av Ms väljare, 46% av KDs och 57% av SDs väljare säger nej till att lära sig mer om nationella minoriteter.
Vad man kan konstatera här är alltså att M, KD och SD har de väljare som är minst positiva till nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. I viss mån verkar det stämma överens med den politik som förts gentemot nationella minoriteter sedan M, KD och L bildade regering med SD som stödparti. Kanske säger det också något om hur partierna internt arbetar med att informera sina väljare och medlemmar om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Nåväl, det här ska inte ses som en uppmaning om hur man ska rösta. Däremot kan man fundera över vilka partier som ska styra över minoritetspolitiken framöver. Vi har här ett resultat att beakta tillsammans med den sittande regeringens bokslut över minoritetspolitiken.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
