Möjligheterna att utkräva sociala rättigheter i domstol är begränsade i Sverige. En analys från Institutet för mänskliga rättigheter belyser orsakerna till situationen och vilka förändringar som krävs för att stärka individers möjlighet att hävda sina rättigheter. Cecilia Sandqvist har sammanställt den analys som Institutet för mänskliga rättigheter överlämnade till FN i slutet av april.
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – vad betyder den för den enskilda människan?
Det handlar i grunden om hur människor har det i sin vardag. Konventionen slår fast rättigheter som ska säkerställa att alla har möjlighet att leva ett värdigt liv och vara delaktiga i samhället. Det handlar till exempel om rätten till arbete, social trygghet, en tillfredsställande levnadsstandard, hälsa och utbildning.
Sverige har förbundit sig till konventionen och måste därför se till att människor får tillgång till rättigheterna. Men för att rättigheterna ska få verklig betydelse behöver de också kunna utkrävas. Det måste finnas system som människor kan vända sig till för att få upprättelse när de inte får tillgång till sina rättigheter. Till exempel möjlighet att få sin sak prövad av en domstol, säger Cecilia Sandqvist, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter.
Vad är den viktigaste slutsatsen i rapporten?
Den viktigaste slutsatsen är att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har en svag ställning i svensk grundlag och att det behöver göras en översyn av svensk lag för att säkerställa att rättigheterna kan utkrävas i praktiken.
Sveriges grundlag nämner flera av dessa rättigheter men de är främst formulerade som politiska mål och inte som rättigheter som individer kan hänvisa till i domstolar.
För att domstolar och myndigheter ska kunna tillämpa rättigheterna i en internationell konvention behöver de införlivas i den nationella lagstiftningen. Detta beror på att Sverige har ett så kallat dualistiskt system, vilket innebär att internationella konventioner inte automatiskt blir gällande svensk rätt utan deras innehåll måste först föras in i svensk lag.
Men domstolar har samtidigt en skyldighet att så långt som möjligt tolka nationell lag i ljuset av internationella konventioner, så kallad fördragskonform tolkning. Trots detta görs det relativt sällan i praktiken. För att stödja rättstillämpare i detta arbete håller vi på Institutet för mänskliga rättigheter på att ta fram ett digitalt stödmaterial som ska lanseras senare i år.
En annan viktig del handlar om brisen på kunskap hos allmänheten. I en undersökning från 2022 svarade 60 procent att de har mycket begränsad kunskap om rättigheterna i konventionen. Många säger också att de inte vet vart de ska vända sig för att kräva sina rättigheter. Andra hinder som lyfts i undersökningen är höga kostnader och begränsad tillgång till rättshjälp.
Vad föreslår Institutet för mänskliga rättigheter för åtgärder för att stärka genomslaget för sociala rättigheter i Sverige?
Vi pekar på framför allt tre rekommendationer som vi även lyft i våra årsrapporter. För det första är det centralt att göra en ordentlig översyn av hur svensk rätt stämmer överens med den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Utifrån en sådan genomgång behöver sedan riksdag och regering vidta åtgärder för att säkerställa att rättigheterna kan utkrävas, både i kontakt med myndigheter och svenska domstolar.
Vi menar också att Sverige bör ratificera tilläggsprotokollet till konventionen. Det skulle ge enskilda möjlighet att vända sig till FN om det nationella systemet inte räcker till.
Och slutligen handlar det om kunskap. Staten bör stärka insatserna för att öka medvetenheten om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och hur de kan utkrävas.
Läs hela rapporten:
ESK-rättigheter och Sveriges åtaganden
Konventionen:
Den internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) fyller 50 år i år.
Sverige och konventionen:
Sverige undertecknade konventionen 1967. Det innebär att staten har ett ansvar att respektera, skydda och uppfylla rättigheterna.
Internationell klagomöjlighet saknas:
Sverige har inte ratificerat tilläggsprotokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som gör det möjligt för enskilda att klaga till FN när rättigheterna inte tillgodoses nationellt.
Vår roll:
Institutet för mänskliga rättigheter följer, granskar och rapporterar hur mänskliga rättigheter respekteras och förverkligas i Sverige.
Underlaget:
Analysen bygger på Institutet för mänskliga rättigheters iakttagelser, analyser och aktuell forskning, och behandlar frågor som är centrala för dess mandat.
Internationell rapportering:
Underlaget har överlämnats till FN som bidrag till en studie inför en kommande granskning i FN:s råd för mänskliga rättigheter.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
