Minoritetspolitiskt bokslut 2022

Lennart Rohdin har på uppdrag av Sverigefinländarnas delegation gjort en rapport eller ett Minoritetspolitiskt bokslut 2022 om hur har Sverige lyckats ta hand om sina nationella minoriteter. Enligt rapporten finns det mer att önska.

Rapporten är ett bokslut över hur väl Sverige har levt upp till de åtaganden man har mot sina nationella minoriteter. Rapporten konstaterar, kritiskt, att det är tjugotre år sedan riksdagen beslöt att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets minoritetskonventioner och skapa en nationell minoritetspolitik. Vidare är det snart tretton år sedan lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft i Sverige. Lagen skärptes för fyra år sedan. Men trots det lever inte varken kommuner eller regioner upp till lagen om nationella minoriteter.

Rapporten visar på stora brister

Skolan är ett sådant bristområde, för trots Europarådets återkommande kritik, har Sverige regering inte skapat en ordentlig utbildningskedja från förskola till högskola i minoritetsspråk. Det saknas ett utbud av tvåspråkig undervisning på minoritetsspråken, och regler som tillgängliggör möjligheten för friskolor med de nationella minoritetsspråken. Det finns även mer att önska vad det gäller lärarutbildningen.

De åtgärder som gjorts sedan 2014, skriver rapportförfattaren, kan endast ses som komplement till det som först och främst skulle säkra de nationella minoritetsspråkens fortlevnad i Sverige.

Språk som diskrimineringsgrund

Rapporten lyfter en annan aspekt som Europarådet rekommenderat, nämligen att språk bör införas som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagstiftningen i Sverige. Något som den svenska regeringen hittills har avvisat detta.

Uppföljning av minoritetspolitiken

Det finns även ett behov av att skärpa tillsynen av hur kommuner och regioner efterlever lagen om nationella minoriteter. Man bör införa en operativ tillsyn med sanktioner mot de som trotsar lagen, menar författaren av rapporten.

Stärk de nationella minoriteternas organisationer

Rapporten föreslår att stödet till de nationella minoriteternas organisationer måste ökas kraftigt. Men också att man på lång sikt måste skapa förutsättningarna med de ekonomiska och personella förutsättningar som krävs för att möta efterfrågan från kommuner och regioner.

Många kommuner och regioner i Sverige har idag samråd

Här beskriver rapporten att samråden idag mest sker i form av information från kommuner och regioner till minoriteterna. Samråden, menar rapportförfattaren, borde istället utvecklas så att minoriteterna har inflytande i beslutsprocesser i frågor som rör dem. Rapporten konstaterar att företrädare från de nationella minoriteterna ofta möter motstånd från lokala tjänstepersoner och politiker.

Enade vi stå – söndrade vi ……

I sitt avslutande kapitel skriver rapportförfattaren att:

I bokslutet 2014 lyftes det glädjande att företrädare för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken under minoritetspolitikens första fjorton år hittat varandra över minoritetsgränserna och utvecklat samarbete i flera frågor. Var för sig är minoriteterna små och svaga.
Tyvärr har denna positiva utveckling brutits. Sametinget som företrädare för den nationella minoritet som kommit längst på vägen med ett mer än hundraårigt arbete för sina rättigheter, har i allt högre grad gått sin egen väg åberopandes deras särskilda roll som urfolk i Sverige.
Det har möjligen hjälpt den samiska minoriteten men lämnat de fyra icke-samiska minoriteterna efter.
Detta har i sin tur inneburit att regeringen, som på ett anmärkningsvärt sätt vägrar att enligt ILO-konventionen 167 ta i frågan om urfolkens rättigheter särskilt avseende mark och vatten, valt att ”som plåster på såren” också inom ramen för den nationella minoritetspolitiken i högre grad tillgodose samiska anspråk. Nu senast t.ex. fyra språkcentrum mot de övriga minoritetsspråkens vardera ett, förutom två för meänkieli. Anspråk som den samiska minoriteten har helt andra resurser att lyfta och driva genom det statligt finansierade Sametinget.

Rapport av Lennart Rohdin på uppdrag av Sverigefinländarnas delegation Augusti 2022

Missa inte att Sveriges Radio Finska intervjuar alla riksdagspartiers partiledare inför valet 2022. Klicka på + visa fler så kommer alla intervjuer upp.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

---

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS