2021 var året när Diskrimineringsombudsmannen (DO) slog fast att det inte är tillåtet att stänga ute en grupp människor från arbeten endast beroende på att de har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf). Beslutet gällde Försvarsmakten, men Polismyndigheten insåg att avgörandet gällde även dess antagningsprocess.
Nu kan personer med ADHD och andra NPF-diagnoser antas till polisutbildningen
Beskedet gjorde det möjligt att söka till polisutbildningen och få en individuell bedömning av sina förutsättningar att klara arbetet, i stället för att alla sökande med npf-diagnoser utestängs i tron att alla har samma schablonartade svårigheter.
Inom begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ryms flera olika diagnoser. Gemensamt är att de påverkar hur hjärnan fungerar genom att den kognitiva förmågan förändras, vilket innebär att sättet hjärnan hanterar information och sinnesintryck förändras. I grunden finns biologiska orsaker, till exempel har de gener med koppling till adhd att göra med signalöverföring med dopamin i hjärnan, särskilt i den del av hjärnan där planering och beslutsfattande styrs. Dessutom förefaller hjärnans belöningssystem fungera annorlunda. Kortsiktiga belöningar premieras framför belöningar som kräver väntan.
Men hur svårigheterna yttrar sig är individuellt. Det en person upplever som en svårighet behöver inte en annan person med samma diagnos göra. Alla människor är olika och ingen är sin diagnos.
En lampa som lyser för starkt. Hud som gör ont av kläder som är för hårda, beröringar som bränner som eld. Ljud som inte går att filtrera bort, otydliga instruktioner, för många valmöjligheter eller förändringar i vardagens rutiner som inte kommunicerats i förväg.
Det här är exempel på situationer som kan orsaka problem. En del har relativt enkla lösningar som flera har glädje av. Vem vill inte ha sin egen arbetsplats och tyst på jobbet? Men listan över kriterier för en npf-diagnos är lång och de flesta människor känner igen sig i något, utan att för den sakens skull ha en diagnos. Det är när svårigheterna ställer till det för en som en utredning kan vara till hjälp.
Skillnaden mellan vad som är en normal variation och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara mycket liten och till exempel koncentrationssvårigheter eller hyperaktivitet kan ställa till problem även om de inte är tillräckligt svåra för att ligga till grund för en diagnos. Att försöka vara som alla andra, men kanske ändå misslyckas, tar mycket energi.
Min autism-diagnos blev en befrielse
Alla ska med – oavsett svårigheter
I skolans värld efterfrågas ofta en diagnos för att särskilt stöd ska ges till en elev, trots att skollagen inte kräver det. Enligt statistiken har minst en, kanske tre, elever i varje svensk skolklass npf och skollagen säger att alla elever har rätt till ledning och stimulans för att nå kunskapsmålen. Trots detta visade en undersökning från 2018 av Karolinska institutet att tre av fyra lärare ansåg att deras skola saknade rätt kunskaper. Samma undersökning visade att en majoritet av lärarna själva saknade den kunskap om npf som krävs.
Bristande kunskap i skolan skapar negativa effekter som kan leda till utanförskap. Elever som behöver lägga en stabil grund för att senare kunna hitta sin väg ut på arbetsmarknaden riskerar att inte klara skolan.
Tidigare trodde man att adhd växer bort med åren, men nya rön visar att så inte är fallet, det finns även bland vuxna. Mellan två och fyra procent av Sveriges vuxna befolkning har adhd.
Ödmjukhet inför våra olikheter saknas
Det är i kontexten med ett förändrat samhälle som det ökande antalet människor med npf-diagnoser ska ställas. För dem som var barn på 1980-talet fanns i stort sett ingen hjälp att få, nu finns en ökad medvetenhet hos såväl vården som i samhället i stort. Men parallellt har samhället blivit mindre tillåtande för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket gör att problem som annars inte skulle märkas blir större.
Dagens samhälle innebär en tillvaro där vi förväntas fatta beslut på löpande band. Högt tempo premieras och i detta höga tempo ska vi vara flexibla, organiserade, självständigt kunna driva projekt samtidigt som vi samlar in och analyserar information och samarbetar med andra. Vi ska ha många bollar i luften och full kontroll på såväl bollar som omgivning, självledarskap är ett nytt eftertraktat begrepp. För vissa en drömtillvaro, för många andra raka motsatsen.
Det är för de allra flesta människor uttröttande att försöka fokusera på många saker i taget, när de kognitiva förmågorna fungerar annorlunda kan det vara en omöjlighet.
Fakta
Inom begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) ryms flera olika diagnoser, till exempel adhd, autismspektrumtillstånd, ocd, språkstörning, dyslexi, dyskalkyli och Tourettes syndrom. Gemensamt är att de påverkar hur hjärnan fungerar genom att den kognitiva förmågan förändras. Vanligast är adhd, mellan två och fyra procent av Sveriges vuxna befolkning bär diagnosen.
Adhd: Att ha adhd kan innebära att man har svårt att koncentrera sig, sitta stilla och kontrollera sina impulser. Diagnosen är förknippad med hyperaktivitet, men det gäller långt ifrån alla.
Autismspektrumtillstånd: Ett samlingsbegrepp för vad som tidigare var flera olika diagnoser, däribland Aspergers syndrom. Personer som får en diagnos har ofta svårt med socialt samspel och kommunikation, och kan vara känsliga för stress och olika sinnesintryck. För många är det viktigt att följa bestämda rutiner och göra saker på ett visst sätt. Diagnosen är vanligare hos pojkar än hos flickor, mellan en och två procent av befolkningen i Sverige har en diagnos.
Ocd: Tvångssyndrom eller ocd (obsessive compulsive disorder) ger den drabbade tvångstankar som kan leda till tvångshandlingar. Om beteendet tar upp minst en timme om dagen eller försämrar livskvaliteten, kan du lida av tvångssyndrom. Ocd debuterar oftast i unga år och drabbar minst två procent av alla svenskar.
Språkstörning: En språkstörning innebär att personens språkförmåga är påtagligt nedsatt. Språkstörningen kan kvarstå från skolåren och ända upp i vuxen ålder och kan påverka förmågan att följa med i skolan men även påverka det sociala livet med vänner.
Svårigheterna visar sig på olika sätt i olika åldrar. Barn i förskolan med språkstörning har ofta problem med uttal och meningsbyggnad. I grundskolan kan det däremot visa sig som olika slags läs- och skrivsvårigheter.
Dyslexi: Dyslexi innebär svårigheter att lära sig att läsa och stava. Det är många gånger ärftligt och kan upptäckas i tidig ålder.
Dyskalkyli: Dyskalkyli innebär svårigheter att räkna och förstå siffror. Svårigheterna märks oftast redan i förskolan eller under de första skolåren.
Tourettes syndrom: Tourettes syndrom visar sig genom tics, upprepande reflexliknande rörelser och vokala ljud. Tourettes syndrom är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, avslutar Whipmwdia sitt pressmeddelande.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
