Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag.
– Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen
I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagstiftningsarbetet ofta är låg när de mänskliga rättigheterna berörs. Det handlar om brister i utredningsarbetet, hur regeringen utformar direktiv och tar till sig av synpunkter från remissinstanser. Bristerna får konsekvenser i form av ett urholkat rättighetsskydd, sämre kvalitet i de lagar som går vidare till lagrådet för granskning och slutligen riksdagen för beslut.
– Sverige har förbundit sig att följa flera konventioner om mänskliga rättigheter. De är inte frivilliga ambitioner utan rättsligt bindande skyldigheter som staten måste respektera och förverkliga både i lagstiftning och andra konkreta åtgärder. När vårt samhälle ställs inför stora utmaningar behövs de mänskliga rättigheterna för att säkerställa den enskilde ett starkt rättighetsskydd, säger Fredrik Malmberg.
Våra särskilda rekommendationer till regering och riksdag
Sätt stopp för att barn blir inlåsta på otillåtna grunder i strid med Europakonventionen och barnkonventionen
Statens institutionsstyrelse (SiS) ungdomshem visar allvarliga brister i hur barn som omhändertagits enligt LVU behandlas, bland annat genom isolering, avskiljningar och långvariga frihetsberövanden på oklara eller till och med otillåtna grunder. Vart sjätte barn hålls kvar i låsta miljöer inom SiS trots att de bedömts redo att skrivas ut. Det innebär att barn i Sverige hålls godtyckligt frihetsberövade i strid med både barnkonventionen och Europakonventionen. Våld och kränkningar utreds inte oberoende, effektivt eller barnanpassat.
Stärk arbetet mot hatbrott och bryt normaliseringen av rasism
Rasistiska och främlingsfientliga motiv utgör den största andelen av anmälda hatbrott i Sverige. I årsrapporten synliggör vi hur rasistisk hatpropaganda och rasistiskt motiverade hatbrott påverkar människor i Sverige och klargör statens skyldigheter enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention. Vi beskriver hur rasism och hatbrott får judar, romer, muslimer och samer att ibland känna sig tvungna att dölja sin identitet, en helt oacceptabel utveckling. Av alla anmälda hatbrott som registrerades 2022 och handlades fram till maj 2025 har enbart fem procent klarats upp.
Säkerställ att det grundläggande sociala skyddet upprätthålls
En enkät som Institutet för mänskliga rättigheter genomfört visar att rätten till social trygghet, bostad och hälsa är de mänskliga rättigheter som flest svenskar upplever som hotade. Vi ser hur nu delar av trygghetssystemet försvagas. Sociala ersättningar släpar efter kostnadsutvecklingen och flera aktuella reformförslag riskerar att strida mot Sveriges konventionsåtaganden och ytterligare begränsa tillgången till stöd, inte minst för barn i utsatthet. Fler riskerar att bli beroende av välgörenhet för sina grundläggande behov.
Värna vårt öppna samhälle och stärk skyddet av den akademiska friheten
I Sverige har frågan om politisk styrning av forskning och högre utbildning blivit allt mer aktuell i den offentliga debatten. Samtidigt växer oron för lärosätenas självständighet och friheten för forskare, lärare och studenter. Vi kan konstatera att det rättsliga skyddet för akademisk frihet i Sverige är begränsat – inte minst i jämförelse med andra nordiska länder. Vi ser därför ett behov av att stärka det konstitutionella och rättsliga skyddet för att värna den fria forskningen, rätten till utbildning och rätten att ta del av vetenskapliga framsteg. Ett starkt och brett skydd för den akademiska friheten är avgörande för den fria åsiktsbildningen och för en fungerande demokrati.
– Sverige är på många sätt ett bra land att leva i, men vår rapport visar att regering och riksdag behöver göra mer om mänskliga rättigheter fullt ut ska respekteras och bli verklighet i alla människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
Om årsrapporten:
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från vår webbplats: Årsrapport 2026
Där finns även en sammanfattning av rapporten på engelska, svenskt teckenspråk och i lättläst version.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
