Parisa Liljestrand (M), Sveriges kulturminister sedan 2022, har ett omfattande ansvar som sträcker sig från att främja nationella minoriteter till att bevara deras språk och kultur. Under perioden 2024–2026 har hennes arbete präglats av samråd med representanter för de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa samtal syftar till att säkerställa att dessa grupper får en reell röst och delaktighet i den svenska minoritetspolitiken. Hur har det gått?
Aktuella prioriteringar och engagemang
Trots sitt fokus på att stärka de nationella minoriteterna har Parisa Liljestrand skapat rubriker för sina val av engagemang. DIKKO har tidigare rapporterat om hennes närvaro vid en nyligen gastronomisk prisutdelning samtidigt uttryckte hon tydligt sitt ointresse för filmgalan, ett av de mest folknära kulturevenemangen i Sverige. Detta har lett till spekulationer om huruvida Liljestrand föredrar finkultur framför populär kultur, vilket kan ge en snedvriden bild av hennes förståelse och stöd för det breda kulturella landskapet i Sverige.
Att engagera sig i den gastronomiska världen kan å ena sidan ses som en naturlig del av att främja svensk kultur, men valet att avstå från mer populära arrangemang som filmgalan framstår som problematiskt. Förespråkare för folklig kultur framhäver att filmens och populärkulturens kraft har potentialen att förena och berika, istället för att skapa elitistiska hierarkier.
Klyftor mellan minister och minoriteter
Det finns en risk att Liljestrands val av engagemang skapar en klyfta mellan henne och de nationella minoriteter som hon ska representera. Genom att prioritera vissa kulturyttringar kan det uppstå en uppfattning om att inte alla kulturella uttryck är lika värdefulla. Genom att rikta sitt fokus mot de grupper som hon personligen nedvärderar eller anser vara mindre ”fina”, riskerar hon att missa de olika behov och perspektiv som finns inom de nationella minoriteterna.
Dessutom har regeringen mött kritik från minoritetsorganisationer, särskilt gällande nedskärningar av anslag och behandling av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Dessa kritiska röster understryker vikten av att bygga broar snarare än att gräva diken – något som Liljestrand måste ta i beaktande.
Öppet brev till Parisa Liljestrand från GRIF
Öppet brev till statsråd Parisa Liljestrand angående tornedalingar, kväner och lantalaiset
Öppet brev till myndigheter i Sverige: Inget om oss utan oss!
Öppet brev till dig som är beslutsfattare – demokratin behöver ditt engagemang
En diskussion om kulturens framtid
Parisa Liljestrand befinner sig i en viktig position där hennes beslut kan forma den kulturella framtiden för många svenskar. Hennes val att prioritera vissa kulturella uttryck över andra ställer frågor om representation och inkludering. Kommer hon att kunna balansera sina personliga preferenser med sina plikter som kulturminister? Det är av största vikt att diskussionerna om kultur i Sverige fortsätter, där alla röster ges utrymme, inte bara de som ligger i linje med en elitistisk syn på vad som är ”fint” och ”värt att bevara”.
I takt med att kulturdebatten fortgår är det viktigt att uppmuntra en inkluderande dialog som verkligen reflekterar mångfalden och rikedomen i Sveriges kulturella landskap.
Riksdagsvalet
Riksdagsvalet i Sverige 2026, som är planerat att äga rum söndagen den 13 september, skapar en plattform för politiska partier att visa sina åsikter och prioriteringar. En av de viktigaste frågorna som diskuteras inför valet är hur väl partierna kommer att stödja och prioritera de nationella minoriteterna i Sverige.
Vilka partier satsar på de nationella minoriteterna?
I Sverige erkänns fem nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, romer, judar och tornedalingar. Dessa grupper har unika behov och rättigheter, och det är avgörande att partierna tydligt kommunicerar sina planer och åtgärder för att stödja dem.
- Socialdemokraterna – Historiskt har Socialdemokraterna visat ett starkt engagemang för minoritetsfrågor och arbetar för att stärka skyddet och främja rättigheterna för dessa grupper. De brukar inkludera specifika förslag i sina plattformar kring utbildning och kultur.
- Miljöpartiet – Miljöpartiet har också fokuserat på att bevara och främja de nationella minoriteternas kultur och språk. De prioriterar hållbara lösningar som inkluderar och stärker minoriteter i samhällsplaneringen.
- Centerpartiet – Centerpartiet har lyft fram vikten av landsbygdens utveckling, vilket ofta innefattar att bevara och stödja minoritetskulturer, särskilt den samiska kulturen, vilket kan ses i deras tidigare förslag.
- Vänsterpartiet – Vänsterpartiet betonar social rättvisa och jämlikhet, vilket ofta inkluderar att kämpa för nationella minoriteters rättigheter. De prioriterar frågor kring diskriminering och socioekonomiska skillnader.
- Sverigedemokraterna – Sverigedemokraterna har en mer kritisk hållning till vissa aspekter av minoritetspolitik, och deras fokus ligger oftare på integration snarare än på specifika minoritetsfrågor.
Dags att lyfta minoritetsfrågorna
Med valet runt hörnet är det viktigt för väljare att ställa frågor och kräva svar från sina lokala kandidater. Det handlar om att skapa en dialog kring hur minoriteters rättigheter och intressen kan stärkas. Att lyfta minoritetsfrågorna handlar inte bara om att ge dem en röst; det handlar också om att säkerställa att deras kulturer och traditioner bevaras och att deras behov tas på allvar.
Väljare uppmanas att noggrant överväga vilka partier som verkligen står bakom minoritetsfrågor. Genom att göra informerade val kan vi arbeta mot ett mer inkluderande samhälle där alla röster hörs och respekteras.
Inför Riksdagsvalet 2026 ser vi således att det blir avgörande att partierna klargör sina ståndpunkter och åtaganden gentemot de nationella minoriteterna. Hur de agerar nu kan påverka framtiden för dessa viktiga samhällsgrupper.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
