Enligt BUFFF så har ca 160 000 barn i Sverige en nära anhörig som sitter i fängelse. DIKKO har i sitt arbete med artiklarna från INSIDAN parallellt jobbat med barnperspektivet.
En av de personer DIKKO pratat med jobbar själv på en klass 2-anstalt. Hen berättar att de uppmanats ta hänsyn till barnen, vid besök genom att småprata med dem, och vid de tillfällen som barnet uppvisar nervositet eller andra negativa känslor ska de göra en orosanmälan till socialtjänsten angående hemförhållandena. Hen säger också att:
”Vid besök av barn, så har vi fått lära oss att det inte ska vara någon skillnad vid visitationer om det är barn eller vuxna. Efter de gått igenom larmbågen ska vi visitera dem. Det innebär att vi ska ta på hela kroppen för att känna efter föremål. Om barnet har en bh ska de dra ut den för att vi ska kunna känna att de inte gömt något innanför. Vi ska trycka upp handen i skrevet på dem för att känna efter ordentligt, och sedan dra ett finger i hela stjärtskåran på besökarna. Vid misstanke ska barnen också, precis som andra besökare, klä av sig nakna, och visa upp fotsulor, handflator och armhålor. Sen ger vi dem en nalle eller en leksak när de åker hem.”
I en uppsats från 2018 i socialt arbete intervjuas personal på fängelser i Sverige om hanteringen av barn på besök och skriver bland annat att ”En informant sa att det ganska frekvent händer att barn behöver klä av sig och genomgå en ytlig kroppsbesiktning”
”Ingenstans när jag tog det här jobbet sa de att jag regelbundet skulle förväntas begå sexuella övergrepp mot barn, och sedan ge dem leksaker för att de var duktiga. En del barn har ju dessutom redan dåliga erfarenheter av vuxna som tar på deras könsorgan. Är det blöjbarn så byter föräldern blöja och kläder när vi tittar på. Men så fort de är äldre än så ska vi börja ta på dem”, berättar den kriminalvårdsanställde vidare.
Det finns något som heter ”Insidan” på Kriminalvårdens hemsida som på ett lättfattligt språk tar upp vad barn kan förvänta sig när de besöker en anhörig på anstalt. Det finns en tecknad figur på sidan som heter Filuren, som ska visa barnen vad som kommer att hända.
Enligt sidan är steg ett att ringa på porttelefonen, steg två att hänga av sig jackan. Tredje steget är att gå genom en larmbåge. Fjärde steget gäller om larmbågen piper och då tar personalen fram en metalldetektor de sveper över kläderna. Ibland blir det ett steg fem, som innebär att en snäll hund vill nosa på dig, och sen får du träffa din familjemedlem.
Det Filuren glömde berätta är det obligatoriska steget att främmande uniformerade vuxna ska vara på barnets kön och i deras stjärt med fingrarna, och att man sedan kan behöva ta av sig naken inför samma vuxna.
DIKKO har sökt personal från Kriminalvården både på anstalter och centralt. Vi har fått förfarandet bekräftat, än har ingen ringt eller mailat tillbaka, men vi ser fram emot att få ta del av Kriminalvårdens tankar runt att deras personal har arbetsuppgifter som i andra sammanhang skulle kunna klassas som sexualbrott mot barn. Och detta dessutom vad som verkar vara helt utan adekvat utbildning.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
FN pekar på behovet av ökat stöd till barn med frihetsberövade föräldrar
”När mamma dömdes blev vi inlåsta”
Barnombudsammens svar på artikeln ”När mamma dömdes blev vi inlåsta”
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
