Nyheter| Insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet

På regeringskansliets hemsidan står det att regeringen har fattat beslut om ett antal insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet som genomförts och pågår. Insatserna utförs av såväl regeringen som myndigheter på uppdrag av regeringen.

Centralt för arbetet är involveringen av den judiska nationella minoriteten i de frågor som berör den, exempelvis genom regelbundna samråd inom ramen för minoritetspolitiken och i genomförandet av den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Dialog med judiska organisationer förs även i specifika frågor såsom säkerhetshöjande åtgärder, interreligiöst samarbete och Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.

Flera av insatserna genomförs inom ramen för den nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen antog 2016. Planen utgör ett samlat grepp i arbetet och inbegriper strategier och insatser för att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism genom förbättrad samordning och uppföljning, mer utbildning och forskning, ökat stöd till och fördjupad dialog med civila samhället, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet och ett mer aktivt rättsväsende.

Här följer några exempel på insatser:

Hågkomst av Förintelsen

• En särskild utredare lämnade i april 2020 förslag om hur ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen ska inrättas (SOU 2020:21). En utgångspunkt är att berättelser från överlevande med anknytning till Sverige ska stå i centrum för verksamheten. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
  
• Regeringen har avsatt medel för att stödja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser 2018–2022.
  
• Den 13–14 oktober 2021 står Sverige värd för Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Hågkomstfrågor, utbildning om Förintelsen, antisemitism i sociala medier och åtgärder mot antisemitism, antiziganism och andra former av rasism kommer att stå i fokus för forumet. Till forumet bjuds stats- och regeringschefer från cirka 50 länder, experter, forskare och företrädare för det civila samhället.

Insatser för utbildning och kunskapshöjande insatser

• Myndigheten Forum för levande historia genomför en omfattande utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag, i vilken antisemitism ingår. Myndigheten framställer bland annat informationsmaterial och utbildar skolpersonal och andra offentliganställda, till exempel inom Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten.
  
• Statens medieråd arbetar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare genom medie- och informationskunnighet. Myndigheten genomför även kampanjen No Hate Speech Movement bland barn och unga mot bland annat rasism på internet.
  
• Med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism genomför regeringen en nationell satsning för att öka kunskaperna i skolan och samhället. Satsningen består av följande fyra uppdrag.
  
  • Forum för levande historia ska genomföra en nationell satsning med förstärkta utbildningsinsatser om Förintelsen, antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Den ska särskilt riktas mot målgrupper som sällan nås av myndighetens verksamhet. Olika delar av skolväsendet och folkbildningen ska vara i fokus för insatserna. Även samhällsorienteringen för nyanlända ska omfattas av uppdraget.
    
  • Statens historiska museer ska utveckla en svenskspråkig version av installationen Dimensions in Testimony (utvecklad av Shoah Foundation) där besökare kan samtala med personer som överlevt Förintelsen via förinspelade svar på frågor som möjliggörs genom artificiell intelligens-teknik.
    
  • Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet) ska ta fram en forskningsöversikt och genomföra ett forskarseminarium om undervisning i skolan som kan motverka antisemitism och andra former av rasism.
    
  • Totalförsvarets forskningsinstitut ska ta fram en rapport om antisemitism i sociala medier och andra digitala miljöer.

Stöd till det civila samhället

• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar årligen bidrag i enlighet med förordningen om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Myndigheten har de senaste åren fått mer medel för att öka fördelningen av statsbidrag till projekt som specifikt syftar till att bekämpa bland annat antisemitism.

Insatser inom rättsväsendet

• Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Numera finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. När det bedöms nödvändigt ökar Polismyndigheten sin övervakning och vidtar andra säkerhetsåtgärder för att skydda judiska intressen.
  
• Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att fortsatt vidta åtgärder mot rasism, hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Uppdraget består i att ta fram och sprida information, bland annat genom olika utbildningsmaterial. I genomförandet av uppdraget ska Polismyndigheten samverka med berörda aktörer, både myndigheter och civila samhället.
  
• Polismyndigheten har också fått i uppdrag att redovisa resultatet av vidtagna åtgärder, som syftar till att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten ska beskriva hur samverkan med myndigheter och organisationer bedrivs samt hur en fungerande dialog säkerställs gentemot grupper som utsätts för denna typ av brott. Vid genomförande av uppgiften ska Polismyndigheten beakta annat relevant arbete inom aktuellt ämnesområde och analysera hur det kan bidra till att utveckla polisverksamheten.
  
• Åklagarmyndigheten har vidtagit åtgärder för att höja kvaliteten på arbetet mot hatbrott.
  
• Brottsförebyggande rådet har på uppdrag av regeringen gjort en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott i Sverige. I studien framgår att antisemitism förekommer i breda lager av befolkningen, och långt ifrån alla personer som utsätter andra för antisemitism tillhör en organiserad grupp.

Insatser mot våldsbejakande extremism

• Sedan 2018 finns ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Centrets uppdrag är att bland annat ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna.
  
• Sedan 2016 har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer. De kartläggningar som har genomförts har bl.a. ökat kunskapen om innehållet i den antisemitiska propaganda som sprids av radikalnationalistiska och högerextrema miljöer.
  
• Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation och ett förbud mot rasistiska organisationer som sådana. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2021.
  
• Från och med 2018 har anslagen till säkerhetshöjande åtgärder för det civila samhället och skolor höjts.

Internationellt samarbete

• Sverige deltar aktivt i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA), som Sverige var med att grunda 2000. Forum för levande historia företräder Sverige i IHRA under ledning av ambassadören för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, Utrikesdepartementet.
  
• I januari 2020 tydliggjorde regeringen att Sverige står bakom den icke-juridiskt bindande arbetsdefinitionen av antisemitism med dess exempellista som IHRA antagit.
  
• Regeringen har utsett ett särskilt sändebud för Interkulturell och interreligiös dialog, inklusive för det internationella arbetet mot antisemitism och islamofobi, med placering i Utrikesdepartementet. Det särskilda sändebudet arbetar för att stärka samordningen av mellanstatliga insatser och stärka Sveriges samarbete med viktiga internationella aktörer och internationella judiska organisationer.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu