Som läsambassadör kommer Bagir Kwieks att fokusera på minoriteten romer. Paul Albert Dandos har gjort en intervju med Bagir om han hans nya utnämning.
Bagir Kwiek är 47 år och kommer från Bergsjön i Göteborg. Han har arbetat som samhällsvägledare på Romano center i Göteborg. Han blir Sveriges femte läsambassadör under perioden 2019 till 2021. Bagir är initiativtagare till utställningen Vi är romer 2013. En utställning som visats över hela Sverige. Han är även författare till sagoboken Det var en gång det som inte var, och har jobbat med dokumentation av romska vittnesmål från Förintelsen. Bagir Kwiek, utses för perioden 2019 till 2021 och efterträder Johan Anderblad.
Hur känns det?
Det känns helt fantastisk, jag är fortfarande omtumlad. Jag är jättelycklig och jätteglad över att ha fått uppdraget. Det är helt fantastiskt.
Vad innebär uppdraget?
Det är läsfrämjandet som är huvudmålet. Men jag får utforma det lite som jag vill så har jag lite andra idéer, både som är är läsfrämjande men också andra idéer som lyfter den romska frågan till en annan nivå, alltid tillsammans med romerna i Sverige.
Analysera gärna läs-situationen för romska barn och unga i Sverige.
Det ser olika ut beroende på vilken grupp man tillhör. Om man tittar på romerna över lag så kanske det inte är så mycket läsande i böcker. Det man får göra är att titta på hur unga läser nu för tiden? Ungdomar är mer på nätet och läser, då får man anpassa sig till det. Och kanske lyfta andra sorts böcker eftersom läsande ser annorlunda ut nu för tiden mot för när jag var ung.
Kan du ge exempel på vad du tänker göra?
Jag skulle vilja lyfta de romska författare som finns. Det finns inte så många i Sverige men jag vill lyfta blicken ut i världen och Europa. Där finns det många duktiga författare som skulle kunna inspirera till läsande och skrivande.
Jag skulle också vilja lyfta romska personligheter, förebilder bland romska ungdomar, bland annat. Ibland känns det som att vi inte har några romska förebilder fast vi har det. Jag kommer få en egen sida på Kulturrådets hemsida och där tänker jag skriva om en romska personligheter och förebilder en gång i månaden under de här två åren. Det kan handla om författare, skådespelare och musiker. Men det kan också vara till exempel den första kvinnliga matematikern, här i Sverige, som kom in på Stockholms universitet. Det var en romsk kvinna från Ryssland. Jag vill lägga till en ny bild och en ny dimension kring romer.
Hur tänker du använda media för att lyfta upp romerna?
Media är absolut det bästa vapnet vi kan ha mot diskriminering och mot antiziganismen. Jag tycker att kunskap är det enda sättet att bekämpa antiziganismen och då spelar media en stor roll. Media har varit en del i att sprida en negativ bild och då kan vi använda media för att vända på den bilden. Så jag kommer använda mig mycket av media.
Det är också jätteviktigt med all romsk media. Radio romano har utvecklats och når ut i Europa idag, de förstår inte hur bra de är. DIKKO har blivit en röst för de som ser sig som resanderomer och romer, de får in många olika röster, Drabbrikan är mer för resande, alla röster är bra.
Digitaliseringen hur tänker du kring den?
Digitaliseringen är framtiden. Det är där läsningen kommer utvecklas, det gäller att använda sig av det på rätt sätt. Jag älskar pappersformen men det gäller att använda sig av digitaliseringen så att böcker blir lättillgängliga för alla.
Som rom är vi stolta över att du fick uppdraget. Varför tror du att det är så viktigt för oss?
Jag tror att det beror på att det är så få av oss som har positioner i samhället som är positiva. Jag hoppas att jag kan vara en inspirationskälla för andra. Att ha en romsk läsambassadör är symboliskt viktigt. Men också att ha en rom som kommer och pratar och är en av folket är jätteviktigt. En som levt i samma värld som dig, är viktigt, det behövs inte alltid ord. Det är inte så konstigt. Det handlar om tillit framförallt.
Kommer du arbeta med romska språket?
Absolut. Hur du än analyserar varför romer inte läser så mycket hamnar du tillbaka till språket. Det har inget att göra med dialekter. I Sverige finns det en massa svenska dialekter men det är rikssvenskan som gäller. Vi behöver en standardisering av vårt språk. Att det inte finns gör det svårt att skriva på romanes så att alla kan förstå och läsa det som skrivs.
Därför är det viktigt att lingvister och forskare kan komma överens. En överenskommelse om att standardisera språket eller åtminstone att varje dialekt enas om en standardisering. Jag tycker det är synd att vi inte kan enas, det är våra barn som inte får tillgång till språket. Våra barn behöver det här otroligt mycket.
Vad finns det för förutsättningar?
Allt behöver inte kosta pengar. Jag kommer försöka se på lösningarna istället för problemen. Jag har fått lite pengar och kommer använda dem maximalt. Jag kommer lägga ner hela min själ i det här uppdraget, även om jag får betalt för två dagar så kommer jag jobba sju dagar.
Hur tänker du nätverka?
Ingen kan göra det här själv. Jag tänker nätverka mycket och kommer ge mig ut på en turné för att träffa så många romer som möjlig. Jag vill sätta igång och uppmuntra projekt, samverkan är nyckeln till att lyckas. Det viktigaste som läsambassadör är att engagera så många som möjligt. Det här ska vi göra tillsammans. Det skulle vara ett misstag att tro att jag kan göra det här själv.
Vad säger du om detta med nedläggningar av bibliotek?
Biblioteken är en av de mest demokratiska och fina platser vi har i samhället där alla är välkomna. Jag har jobbat mycket på bibliotek och vet att det är en naturlig samlingsplats, speciellt i våra förorter. Att lägga ner är den sämsta idé man kan ha. Det är en tillflyktsort. Jag läste min läxa på biblioteket. Där kan man låna dator, göra läxor, prata med andra, det går inte att räkna värdet i pengar.
Böcker och film hänger ihop hur tänker du kring det?
Jag ser en äldre generation som inte alltid är läs och skrivkunnig för dem skulle det vara guld värt att få se filmer istället för att läsa böcker. Att få se en film som är dubbad eller där det talas på romanes skulle vara helt otroligt för äldre. För ett folk som inte alltid är läs och skrivkunniga är språket viktigt. Allt vi kan samverka om är bra och det kommer jag uppmuntra.
Hur kommer ditt liv förändras nu?
Det har varit svårt för mig att vara tjänsteman så jag hade redan sagt upp mig innan jag fick uppdraget. Jag kommer vara hemma över julen med familjen och börja jobba som läsambassadör efter det. Det känns bra att jag kommer vara heltidsaktivist. Som tjänsteman blir man begränsad i vad man kan säga och det var det allra jobbigaste. Jag är full av beundran för de som är tjänstemän men jag klarade inte av det. Nu är jag fri!
Hur ser du på det som skolverket gör?
Skolverket försöker men det räcker inte riktigt till. Att lägga ner utbildningen om de nationella minoriteterna i högstadiet är otroligt dumt. Den kunskapen behövs i alla åldrar men särskilt i högstadiet. Det är i den åldern då de är som känsligast för till exempel nynazistiska ideologier och ungdomarna är som mest påverkbara.Att då ta bort under visningen är fruktansvärt dumt.
När vi har tittat på det undervisningsmaterial som finns är det alldeles för dåligt. Det är svårt att ändra materialet som finns eftersom när man frågar om det blir det en kedja av skylla ifrån sig till andra. Det behövs bättre kvalité på materialet.
Hur känns det att ha ett så stort ansvar?
Jag känner ingen press. Jag har tagit emot det här uppdraget med glädje och stolthet. Jag kommer göra det så stort jag kan och utnyttja möjligheten på bästa sätt så att romer får nytta av uppdraget.
Tack för intervjun
Paul Albert Dandos
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
