”Tattarungen och hemligheten” är en gripande självbiografisk berättelse om hur en liten flicka, född 1948, blir bestulen på sin identitet. Den lilla flickan växer upp och har i över trettio år haft en känsla av att något inte stämmer. Någonting känns och är väldigt fel. Så en dag inträffar något oväntade och en tillfällighet gör att allt faller på plats. Den vissheten gör att den den nu vuxna, lilla, flickan går vilse och letar efter vägen hem. I boken får vi följa Monica Tinglöf när hon kämpar i gungfly och mörker och när det vänder får vi följa hennes väg hem.
En bok skriven av Monica Tinglöf i samarbete med Börje Norlén.
Utgiven av förlaget Tell it, 2021.
Tyvärr är Monica Tinglöf inte ensam om att ha blivit berövad på sin identitet och sin barndom. Det är många resandefamiljer som kan vittna om släktingar som blivit omhändertagna eller steriliserade. På den här tiden var alla partier i Sverige för rashygienen, och tankarna om rashygien fanns i hela Europa även om det var i Uppsala, Sverige som världens första rasbiologiska institut öppnades 1922. Där genomfördes rasbiologiska undersökningar av 100 000 svenskar och man ansåg sig kunna hitta brottslighet, alkoholism, sinnessjukdom och andra negativa egenskaper kopplade till etnicitet.
När jag fick reda på min historia så blev jag väldigt arg. Arg på fosterföräldrarna, på samhället, på släkten och alla som visste men inte sa något. I min ilska sa jag till mig själv att jag ska skriva en bok om det här som ni ska få läsa. Men det blev inte så då. Jag blev frälst och med den förlåtelse jag fick kunde jag också förlåta, säger Monica Tinglöf.
En av lösningarna som samhället såg för att komma tillrätta med ”tattarna” var att skilja barnen från sina föräldrar. Ett tankesätt som hade sina grunder i Linnés 1700-tals raslära. I många fall fick barnen gå i särskola trots att de inte var obegåvade. När särskolebarnen sedan blev vuxna kunde steriliseringslagen praktiseras på dem eftersom de ansågs vara sinnesslöa.
Från 30- talet och framåt omhändertogs barn, och vuxna steriliserades på grund av vilka de var. Mellan 1935–1975 steriliserades närmare 63 000 människor. Steriliseringarna utfördes på både män och kvinnor men det var påfallande många kvinnor som råkade ut för det. Hur många barn av Romanifolk som omhändertogs finns det ingen statistik på. Det staten gjorde med dessa barn är oförlåtligt, de stal deras barndom och deras familj. Det enda de lämnade kvar var ett tomrum och en vilsen människa.
På min fråga hur det kändes när hon höll i boken första gången svara Monica:
När jag nu slutligen satt här med min bok och tårarna kom då mindes jag. Men det är försent nu. Alla berörda är ju döda. Min historia lever och kan beröra andra som upplevt likande situationer. Det var det som fick mig att att bestämma mig för att skriva ner min berättelse. Och även om det var en väldigt påfrestande process är jag både glad och tacksam att min historia kom i tryck.
Boken ”Tattarungen och hemligheten” är ett tidsdokument över den rasistiska politik som många resande och resandebarn råkade ut för. Boken är en berättelse om att söka sin stulna identitet och tillhörighet. Boken är viktig och väl värd att läsas.
Boken finns att köpa på Akademibokandeln eller på Bokus.se
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
