Arbetet med strategin för romsk inkludering behöver växlas upp

Det har skett en positiv utveckling av arbetet kring romsk inkludering under 2022, både på myndighetsnivå och genom faktiska insatser runtom i landets kommuner. Men det räcker inte. Länsstyrelsen bedömer att det finns en risk att målen i regeringens långsiktiga strategi för romsk inkludering inte kommer uppnås till fullo, skriver Länsstyrelsen på sin Facebooksida.

För elva år sedan beslutade regeringen om en långsiktig och samordnad strategi för romsk inkludering med det övergripande målet att ”den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en individ som inte är rom”. Länsstyrelsen Stockholm samordnar och följer upp vilka insatser som utförts kopplade till strategin och har nyligen lämnat in den årliga redovisningen av uppdraget till regeringen.

Även i år konstaterar Länsstyrelsen Stockholm att mer finns att göra samtidigt som att många av de utmaningar och hinder som har tagits upp i tidigare årsrapporter är återkommande. I en enkät som 209 av landets kommuner och regioner har svarat på uppger endast 23 kommuner att de har genomfört insatser under 2022. Det innebär att det aktiva arbetet med strategin är lika svagt i dag som för tre år sedan.

Det är en nedslående bild att vi inte ser ett bättre resultat med tanke på att mer än halva strategiperioden har passerat. Den stora utmaningen är att arbetet behöver växlas upp på alla nivåer. Fler kommuner och regioner behöver arbeta med strategin och fler myndigheter behöver långsiktiga uppdrag. Det är också avgörande att säkerställa en långsiktig finansiering för att arbetet inte ska vara projektbaserat, säger Addi Svarogic, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholms enhet för nationella minoriteter.

Nuvarande statsbidrag behöver utvecklas

I enkäten framkommer att resursbrist är en anledning till att insatser för romsk inkludering har nedprioriterats eller avslutats. Under förra året fanns dock möjligheten för kommuner att söka statsbidrag för just sådana insatser. Länsstyrelsen Stockholm, som hade uppdraget att fördela bidraget, beviljade totalt 9,5 miljoner kronor till 16 insatser i 13 av landets kommuner.

Det är ett relativt litet antal kommuner som arbetar aktivt med de här frågorna och vi ser en risk i det. Men förhoppningen är att statsbidraget ska bidra till att strategin för romsk inkludering får ett större genomslag i kommunerna. Det är dock inte optimalt att ha kvar statsbidraget i sin nuvarande tillfälliga form då det riskerar att skapa osäkerhet och leda till kortsiktigt projekttänkande, säger Addi Svarogic.

Utvecklingen behöver följas upp

Länsstyrelsen betonar också vikten av att myndigheter tilldelas uppföljningsuppdrag inom sina respektive områden för att regeringen ska kunna dra slutsatser om utvecklingen inom strategin och identifiera eventuella behov av nya insatser. Regelbunden utvärdering av situationen för den romska minoriteten är nödvändig för att kunna uttala sig om utvecklingen i förhållande till strategins mål, och därmed om behovet av vidare åtgärder.

Romsk inkludering – årsrapport 2022Länk till annan webbplats.
Exempel på insatser för romsk inkludering på Länsstyrelsen Stockholms webbplats

Källa: Länsstyrelsen

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS