Regeringen går nu vidare med en proposition för att stärka rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk. Förslaget innebär att det inte längre ska ställas krav på förkunskaper i ett nationellt minoritetsspråk för att elever i gymnasieskolan ska ha rätt till modersmålsundervisning i språket.
– Alla barn och ungdomar som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sitt språk och sin identitet. Därför stärker vi nu rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk, säger skolminister Lotta Edholm.
Undervisning i ett nationellt minoritetsspråk som modersmål ska enligt skollagen erbjudas de elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan som tillhör en nationell minoritet. Det gäller även om eleverna inte har några förkunskaper i språket. Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan behöver däremot ha goda kunskaper i språket för att ha rätt till undervisning. För att stärka rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk i dessa skolformer föreslår regeringen nu att kravet på förkunskaper ska tas bort.
De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
