Året inleddes med ett förslag om att modersmålsundervisningen skulle utredas, med syftet att läggas ner helt. Förslaget har sedan det uppmärksammades i medier blivit ifrågasatt i ledartexter, debattartiklar och insändare. Nu har det även kommit svar från forskare och lärarkåren om förslaget.
Det är i fackförbundet Sveriges lärares tidning Vi Lärare ett antal artiklar publicerats rätt nyligen och som på ett eller annat sätt anknyter till diskussionen om att utreda modersmålsundervisningens vara eller inte vara.
Den 29 maj publicerades en artikel om vad forskningen säger om modersmålsundervisning. Enligt Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, tyder svensk forskning som gjorts sedan 2008 att de elever som haft modersmålsundervisning i flera år uppnår signifikant bättre studieresultat än de elever som valt bort modersmålsundervisningen. Det gäller även ämnet svenska.
Resultaten i den här forskningen ligger, enligt Hyltenstam, i linje med internationell forskning. Ändå finns det mycket kvar att göra. Bland annat finns det inte tillräckligt många större studier av den typ som gjorts i USA. Dessutom är det även svårt att göra studier eftersom elevgruppen som läser modersmålsundervisning är så heterogen. Elevgruppen innefattar i stora drag allt från barn som precis kommit till Sverige och knappt gått i skola till de barn som är födda här med perfekt svenska.
I en artikel som publicerades 2 juni framgår det att 9 av 10 lärare är positiva till modersmålsundervisning. Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand intervjuas i artikeln och enligt henne skulle en sådan utredning vara överflödig och i strid med befintlig forskning på området. I stället anser hon att regeringen borde utveckla och stärka modersmålsundervisningen.
I riksdagen hölls det debatt om frågan den 14 mars i år. Där framgår det att det fortfarande finns politiker, främst i oppositionen, som är positivt inställda till modersmålsundervisningen. Men det är samtidigt lustigt att den sittande regeringen verkar vara inställd på att gå igenom med en ny utredning om modersmålsundervisningen trots att den senaste utredningen gjordes 2019.
Det är glädjande att fler höjer rösten om en planerad utredning som både är överflödig och dessutom går in med intentionen att lägga ner modersmålsundervisningen. Samtidigt kunde jag tycka att fler borde höja rösten. Efter den inledande debatten i år har det varit rätt tyst. Men vem vet, det här med modersmålsundervisning kanske inte ligger högt på agendan?
Jag hade själv önskat att fler ifrågasatte det anmärkningsvärda bruket av siffror i den här debatten. Exempelvis verkar inte de som är för den här utredningen förstå skillnaden i andelen som har rätt till modersmålsundervisning och vilka som faktiskt går modersmålsundervisning. Enligt utredningen från 2019 var andelen som gick modersmålsundervisning totalt två tredjedelar av de som är berättigade. Siffran blir ännu mindre om vi ser till andelen elever som tillhör nationella minoriteter. Men då skulle det påhittade problemet vara mycket mindre än vad det framställs som.
Sen är det ju frågan om kostnaden. I början av året menade förespråkare för utredningen att modersmålsundervisningen kostar 2,4 miljarder. Inkluderar detta även kostnaden för modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk? I riksdagsdebatten 14 mars i år var siffran för kostnaden i stället 1,5 miljarder. Om alla berättigade skulle nyttja rätten till modersmålsundervisning skulle kostnaden bli 2 miljarder. Så, vad stämmer? Är det någon politiker som faktiskt vet?
Debatten om skolan har under flera år handlat om privatisering, vinster som gått före elevernas behov, nedskärningar och ökad segregering. Samtidigt verkar alla skolans problem nu läggas på modersmålsundervisningen. Kanske är syftet att få alla att rikta blickarna mot något annat än de egentliga problemen? För jag kan tycka att privatisering av svenska skolan och nedskärningar är ett större problem än modersmålsundervisningen. Men tyvärr sitter jag inte och bestämmer hur samhällsdebatten ska se ut eller vilka utredningar som ska tillsättas.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
