För hundra år sedan beslutades det att införa allmän och lika rösträtt för svenska kvinnor och män. Ändå bara det bara 55 procent av befolkningen som i verkligheten hade rätt att rösta i riksdagsvalet 1921.
Någon allmän och lika rösträtt var det inte tal om 1918 eller 1921 utan det blev inte verklighet förrän 1989.
Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor anses ha blivit införd 1918-1921. Med det stämmer inte, det var många som inte inkluderades i denna allmänna och lika rösträtt.
Fram till 1950-talet fick de flesta romer i Sverige inte rösta. Detta trots att de var svenska medborgare. Många romer var tvungna att vara kringresande och saknade fast adress på grund av att kommunerna och de som ägde marken där de ställde sina vagnar inte ville ha dem kvar. Detta ställde till problem för rösträtten då det var bara personer som var skrivna på en fast adress som fanns med i röstlängden. Svenska romer ansågs inte uppfylla rösträttens krav på folkbokföringsadress. De fick inte rösträtt förrän 1959. Däremot fick resande, resandefolket, rösta på samma sätt som den övriga befolkningen. De hade funnits så länge i Sverige att de fick bo och skriva sig där de ville. Det samma gällde skolgången, resandebarnen omfattades av skolplikten som alla andra barn, medan de romska barnen inte fick gå i skola.
1918 hade de flesta myndiga kvinnor och män rätt att rösta i valet till kommunfullmäktige. Den 24 maj året därefter, 1919, tog riksdagen beslut om att det skulle vara samma regler även vid riksdagsvalen.
Så vid valen till riksdagen 1921 hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu införde de också att varje persons röst var värd lika mycket. Tidigare hade var det skillnad på fattig och rik, de rika personerna hade fler röster än de fattiga.
Men det fanns fortfarande inte allmän rösträtt. De som satt i fängelse, människor som inte hade en egen försörjning, folk med skatteskulder, de som var omyndigförklarade och svenska romer fick inte rösta. Åldersgränsen för att få rösta var 23 år.
Den allmänna rösträtten begränsad till 1989
Efter det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt 1921 fanns det fortfarande vuxna människor i Sverige som inte fick rösta, bland annat romer. Rösträttsåldern var 23 år och för att få rösta skulle personen ha betalat kommunalskatt under tre år. Män skulle ha gjort värnplikten för att få rösta. De som hade gått i personlig konkurs, som blivit omyndigförklarade eller fått ekonomisk hjälp från samhället under en längre tid förlorade sin rösträtt, detta drabbade särskilt kvinnor. Så kvinnor fick inte allmän rösträtt för än 1945. Först 1989 avskaffades begreppet omyndigförklarad, och därmed infördes allmän rösträtt för alla svenskar över 18 år.
Rösträtten för alla kom således inte förrän 1989, vi kan alltså inte fira 100 år med allmän rösträtt förrän 2089.
Minoriteten romer
- Resandefolket/resande är den äldsta och största gruppen i den nationella minoriteten romer, de anlände enligt dokument på 1500-talet.
- Svenska romer, kom i slutet av 1800 och början på 1900.
- Finska romer är i grunden resande som utvisades till Finland innan gränsen stängdes för romer. De började återvända 1954 när svenska gränserna öppnades för romer.
- Utomnordiska romer kom under slutet av 1960-talet det flyttade in cirka 10 000 romer från Polen, Ungern, Spanien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och övriga delar av Östeuropa till Sverige.
- Nyanlända romer är oftast från Balkan och har kommit som flyktingar under de senaste 20-25 åren.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
