Nej, modersmålsundervisning försvårar inte integration

Stellan Beckman Privat bild/DIKKO kollage

I början av 2023 kom ett förslag om att modersmålsundervisningen i Sverige skulle granskas i en utredning. Målet var att det skulle läggas ner helt eftersom politiker allt oftare uttalar sig om att det är en kostnad för samhället.

Text: Stellan Beckman
DIKKO finns på FacebookLinkedInTikTok och Instagram

Så kom denna utredning. Resultatet? Den ger alla dem som kritiserat tanken att modersmålsundervisning enbart är en belastning för samhället rätt.

Utredningen är en del av en större utredning där också svenska som andraspråk har utretts. Den om modersmålsundervisning utgör del två. Som underlag för utredningen har man gått igenom den forskning som finns på området samt genomfört en registerstudie av officiell statistik som varit relevant för utredningen.

Registerstudien visade att elever som deltagit i modersmålsundervisning har fem procent högre chans att få behörighet till gymnasieskolans nationella program. De som deltagit i modersmålsundervisning har i genomsnitt 12,7 poäng högre meritvärde än de som inte deltar. Det är också sju procent högre chans att elever som deltagit i modersmålsundervisning uppnår grundläggande behörighet till högskolan.

Det låter ju inte så dåligt, eller hur? Och det finns fler intressanta siffror från registerstudien.

Elever som deltagit i modersmålsundervisning har högre sannolikhet att få godkänt som slutbetyg i svenskämnena, de har högre sannolikhet att ha etablerat sig på arbetsmarknaden eller studera ett år efter gymnasieskolan och de har också större sannolikhet att rösta i riksdagsvalet.

Men det är relevant att vara försiktig i att tolka dessa siffror, vilket också utredningen lyfter fram. Samtidigt menar den att det finns positiv statistiskt signifikanta samband mellan att delta i modersmålsundervisning och de variabler man undersökt. Man kan inte påvisa några negativa samband mellan att delta modersmålsundervisning och kunskap i svenska språket, studieresultat eller integration.

Här finns det samtidigt ett litet problem som är värt att lyfta.

I debatten om modersmålsundervisningen brukar de som är för säga att det finns forskning som visar att modersmålsundervisning är bra och de som är emot att det inte finns någon forskning som bevisar det. Jag har länge undrat varför man kan hävda att forskning både finns och inte finns på samma gång.

Utredningen har gått igenom den forskning som finns. Man konstaterar att det finns internationell forskning på området. Exempelvis är en studie ständigt återkommande i argumenten och det är en studie som utförts i USA. Liknande studier finns inte om modersmålsundervisningen i Sverige.

Det är i min mening inte fel att hänvisa till internationell forskning för att debattera och argumentera om svenska förhållanden. Ändå kan jag tycka att det borde ha funnits forskning som gjorts i Sverige. Hade den funnits hade förmodligen utredningen tagit med det.

Alltså, det vore kanske mer korrekt att säga att det finns internationell forskning som visar på positiva effekter av modersmålsundervisning men att det saknas en liknande studie utförd i Sverige.

Men om det ska forskas på detta så behövs projektpengar och kanske mer än en forskare som tar sig an uppgiften. Om politiker känner sig manade att dela ut projektpengar till en större studie om modersmålsundervisningens effekt i Sverige återstår att se.

Som det ser ut nu kan vi ändå konstatera att minoritetsspråk inte är ett problem för det svenska samhället, skolan eller integrationen.

Stellan Beckman

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS