Inför den 16 maj, Romernas motståndsdag, uppmärksammade vi denna text och video som publicerades av Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö den 15 maj. Vi begärde därefter tillstånd att få publicera texten i sin helhet i Magasin DIKKO och har idag fått godkännande att göra det. Även om några dagar passerat sedan själva minnesdagen anser vi att texten är högst relevant inte bara den 16 maj, utan året runt och många år framöver. Den berör frågor om minne, motstånd, demokrati, antiziganism och mänsklig värdighet som fortsätter vara avgörande i vår samtid. Ett löfte om att inte böja ryggen för vad som är tystnaden och vad som är sanningen.
| Källa: Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Romani Resistance Day är en minnesdag som uppmärksammar det aktiva motstånd som de romska fångarna i Auschwitz-Birkenau gjorde mot nazisterna den 16 maj 1944.
”Förintelsen av romer erkändes av Västtyskland först 1982. Att det tog så lång tid handlade inte om att romer inte ville berätta om Förintelsen, utan framför allt om att de inte fick en strukturell chans att göra det. Romska röster och forskningen om det som de på grund av sin etniska bakgrund utsattes för, har först under de senaste decennierna börjat erkännas och etableras i det offentliga rummet. Förintelsen av romer och sinti blev officiellt en minnesdag i EU år 2015.
Den romska avdelningen i Auschwitz-Birkenau var förintelselägrets mest plågsamma avdelning, på grund av trångboddhet, avsaknad av sanitär infrastruktur, svält och många barn, vilket ledde till fasansfulla svältsjukdomar. De romska barnen uppgick till hälften av alla förtecknade barn i Auschwitz-Birkenau.
På kvällen den 16 maj 1944 omringades denna avdelning av beväpnade SS-vakter.
Vakterna fick i uppdrag att samla ihop de ca 6500 fångarna och skicka dem till gaskammaren. Romer och sinti varnades i förväg av Tadeusz Joachimowski, en polsk fånge som på uppdrag av SS förde register i den romska avdelningen, om planen om deras avrättning. Fångarna fattade beslut om att göra motstånd. De tillverkade vapen av olika material som kunde användas som försvarsmedel. När vakterna kom till lägeravdelningen, möttes de av ett organiserat motstånd mot alla odds. Motståndet tvingade vakterna till reträtt. Några romer och sinti sköts den natten, men det organiserade motståndet gjorde att avrättningen inte blev av den dagen.
Vilket motstånd krävs av oss idag för att hedra deras motstånd?
Författaren och kemisten Primo Levi överlevde Auschwitz-Birkenau. Han varnade för att fascism kan återkomma i olika former, främst genom att manipulera och undanhålla fakta, svartmåla avvikande röster som påpekar detta och istället främja passivitet och bekvämlighet.
En av vår tids största utmaningar handlar just om att bemöta denna företeelse. För att bemöta den, som börjar med språk och kommunikation för att stegvis bli mer påtaglig och som på sin höjdpunkt kan leda till olika varianter av barbariet, behövs flera motståndshandlingar:
Empati – att utgå från att andra människor är lika mänskliga som en själv, och inte reducera dem till stereotyper, schabloner eller till en förenklad och statisk identitet som tillskrivs kollektiva egenskaper.
Nyfikenhet – att anta att varje människa man möter, enligt urgammal lärdom, är bättre i något än en själv och kan lära en något. Det framkallar ödmjukhet samtidigt som det blottar en livslång källa till inspiration och bildning.
Integritet och socialt mod – att vägra vara med i det som inte är anständigt. Den romska aktivisten och journalisten Karel Holomek, vars familjemedlemmar mördades i Auschwitz-Birkenau, underströk att det i regel är få som i god tid förstår hur opportunism succesivt river ned moralen. Således är det viktigt att ständigt våga försvara fakta och värdighet. Den mest tillgängliga nyckeln till vår befrielse, enligt nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn, är personlig vägran att delta i lögnen.
Interkulturellt lärande – att påbörja, hålla igång, utvidga och aldrig avsluta interkulturell dialog. Dess avsikt är att överskrida såväl egocentriska och etnocentriska perspektiv som repressiva lojaliteter. Arter reproducerar sig, anser filosofen Habermas, genom att tillräckligt många exemplar undviker döden; samhället reproducerar sig genom att tillräckligt många undviker att föra vidare farliga myter och kollektiv paranoia.
Kunskaps- och demokratiallianser – att organisera gränsöverskridande rättighetsbaserat arbetssätt. På grund av lokala och globala antidemokratiska tendenser och rörelser krävs det organisering av rättighetsåtgärder som samspelar och förstärker varandra. Beroende på hur vi definierar varandra och bemöts utifrån det, skapar vi antingen fler hinder eller fler möjligheter. Det vi bryr oss om och står upp för, formar oss och påverkar andra runtomkring oss.
Först när det finns vidutsträckt omsorg, och institutioner som sköter och utvecklar den, går det att skydda individer, grupper och kommande generationer från olika former av totalitarism. Först då kan författaren och konstnären Ceija Stojkas appell hörsammas: ”Om världen inte ändrar sig nu, om världen inte öppnar sina dörrar och fönster, om den inte skapar fred – verklig fred – så att mina barnbarnsbarn får en chans att leva i denna värld, kan jag inte förklara varför jag överlevde Auschwitz, Berger-Belsen och Ravensbrück”.
Vår tids globala utmaningar, som drabbar envar, kräver organiserat motstånd. Genom heterogena kunskaps- och demokratiallianser kan empati, nyfikenhet, integritet, socialt mod och interkulturellt lärande utökas. De kan vara drivkraft för en samhällsförändring som öppnar vägar för nya gemenskaper.
Som det romska ordspråket säger: Lycklig är den som har en öppen väg framför sig.”
Gå in och lyssna till texten via länken nedan
Text av Mujo Halilovic, enhetschef för Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö stad.
Källa: European Roma Institute for Arts and Culture – ERIAC den finns som open source på www.eriac.org.
www.malmo.se/rikc
Facebook/Rikc se inlägget Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö
Avslutning DIKKO
Tack till RIKC för detta viktiga och insiktsfulla inlägg i en tid när antiziganismen och rasismen har fått ny fart. Författaren och kemisten Primo Levi som överlevde Auschwitz-Birkenau varnade för att fascism kan återkomma genom att manipulera fakta och svartmåla avvikande röster.
Är det i hans framtid vi lever i nu?
Det känns viktigt att bemöta Primo Levis farhågor med empati, nyfikenhet, integritet och socialt mod. Vi behöver interkulturellt lärande för att undvika farliga myter och kollektiv paranoia. Kunskaps- och demokratiallianser är viktiga för att organisera rättighetsbaserade åtgärder och skapa möjligheter istället för hinder. Det krävs vidsträckt omsorg för att skydda individer och grupper från totalitarism. Motstånd baserat på ödmjukhet, empati och nyfikenhet är nödvändigt. Romer och resande måste samarbeta och kämpa för mänskliga rättigheter och rättvisa, stötta varandra i denna strävan.
Så stå upp och säg nej till lögnen.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
