Vad är folkrätten?

Foto Anna Lundqvist

Det pratas mycket om folkrätten, men vad är det egentligen? Folkrätten är ett system av regler och principer som styr hur stater och andra internationella aktörer förhåller sig till varandra. Den omfattar en mängd olika områden, som handel, diplomati, miljö, mänskliga rättigheter och även regler kring krig (det vi kallar humanitär rätt).

Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist
DIKKO finns på FacebookLinkedInTikTok och Instagram

Folkrätten och svensk lag, de fem nationella minoriteter

Folkrätten och svensk lag, de är där för att skydda romer, som ju är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Tillsammans med judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Och det är inte bara så där, utan det handlar om att se till att romer får sina rättigheter till språk och kultur, och att de inte blir diskriminerade. Fast det är klart, ibland möter de ju fördomar, vilket inte är kul. Så det är viktigt att de får använda sitt språk romani chib och behålla sin identitet. Sverige har skrivit på Europarådets ramkonvention för att visa att de tar detta på allvar och genom svensk lag, som minoritetslagen, görs det möjligt för romer och andra minoriteter att få speciella rättigheter.

Kärnan i folkrätten

Folkrätten baseras på internationella avtal, ofta kallade traktater, samt på sedvanerätt, vilket innebär de lagar och normer som utvecklas genom staters gemensamma praxis över tid. Syftet med folkrätten är att reglera hur stater ska agera gentemot varandra och sina medborgare, och att förebygga konflikter. Det är viktigt att förstå att folkrätten inte har en stark central verkställande makt, vilket innebär att den i grunden bygger på staternas vilja att följa reglerna.

Regler för stater

Folkrätten fastställer hur stater ska interagera och hur de ska behandla sina medborgare. Detta innefattar en rad skyldigheter och rättigheter som stater måste respektera. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.

Rättskällor

De viktigaste källorna till folkrätten är traktater och internationell sedvanerätt. Traktater är formella avtal mellan stater, medan sedvanerätt grundas på långvarig och konsekvent statlig praxis.

Internationella organisationer

Organisationer som FN spelar en stor roll inom folkrätten. De hjälper till att upprätthålla och främja dessa regler globalt.

Suveränitetsprincipen

En central princip inom folkrätten är att stater är juridiskt jämlika, men genom avtal kan de frivilligt ge upp delar av sin suveränitet för att skapa ordning och säkerhet i det internationella samfundet.

Viktiga delar av folkrätten

  1. Mänskliga rättigheter: Dessa är universella regler som skyddar individen, oavsett var de befinner sig. Till exempel innehåller Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter viktiga bestämmelser som skyddar grundläggande fri- och rättigheter.
  2. Internationell humanitär rätt: Detta handlar om regler som gäller under väpnade konflikter och skyddar sårade, civila och krigsfångar. Genèvekonventionerna är ett centralt exempel på sådana regler.
  3. FN-stadgan: FN:s stadga utgör grunden för modern folkrätt och inkluderar förbud mot våld och rätten till självförsvar.

Skillnad mot nationell rätt

Folkrätten fungerar på ett ”horisontellt” sätt, där stater skapar regler för varandra, till skillnad från nationell rätt som fungerar vertikalt, där en central stat ”lagstiftar” nedåt. Detta innebär att folkrätten bygger på samarbete och överenskommelser snarare än på en övergripande maktstruktur.

Sammanfattningsvis hanterar folkrätten globala relationer och skyddet av mänskliga rättigheter, både i fredstid och under krig. Genom avtal och gemensamma principer mellan stater försöker man skapa en tryggare och mer rättvis värld.

Britt-Inger Hedström Lundqvist

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS