Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.
Auroramålet är en domstolsprocess där ungdomar har ansökt om stämning i tingsrätten mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna.
Tingsrätten har ställt frågan till Högsta domstolen om talan kan och ska tillåtas. Målet i tingsrätten är vilandeförklarat till dess att Högsta domstolen svarat. Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd den 25 april 2024 och parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan skriftligen.
Institutet är oberoende och har ett brett mandat att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Syftet med amicus-yttrandet är att bidra till att tydliggöra rätten till domstolsprövning i ett så principiellt viktigt mål som Auroramålet.
— Institutet har en viktig uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör. Vi bedömer att rätten till domstolsprövning i klimatmål är en viktig människorättsfråga. Därför har vi lämnat in yttrandet till Högsta domstolen.
Institutet framför till Högsta domstolen att svaret på frågan om talan kan och ska tillåtas i Auroramålet ska vara ja på grund av att:
- Rätt till domstolsprövning i klimatmål tillkommer sammanslutningar och enskilda enligt Europadomstolens praxis om staternas ansvar att motverka klimatförändringar för att säkerställa rätten till privatliv och rätten till en rättvis rättegång, enligt artiklarna 8 och 6 i Europakonventionen.
- Barnkonventionen, Århuskonventionen och uttalanden från barnrättskommittén ger tydligt besked om vikten av att barn och unga får tillgång till nationella rättsprocesser när de framställer påståenden om att deras rättigheter överträtts.
- Välunderbyggda, svåra och banbrytande klimatprocesser har tillåtits i flera andra länder utifrån rättsstatliga och människorättsliga grunder där de nationella domstolarnas befogenheter har en central roll för att upprätthålla rättsstatens krav i en demokrati.
— Internationell rätt är tydlig med att välgrundade klimatmål kan och ska prövas nationellt, säger Anna Rosenmüller Nordlander, jurist. Det är viktigt att talan som väckts i Auroramålet inte avvisas utan prövas i sak för att Europakonventionen och annan internationell rätt ska få genomslag i Sverige.
Fakta
Amicus curiae betyder ”vän till domstolen”. Aktörer utan partsställning kan lämna amicusyttranden i ett mål för att belysa olika rättsfrågor som stöd till domstolen. De som lämnar amicusyttranden är varken parter i målet eller på en parts sida. I svenska domstolar är det ännu mycket ovanligt med amicusyttranden, men det är relativt vanligt i många andra länder och i Europadomstolen.
Europakonventionen skyddar centrala mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Europa. De 47 länder som är medlemmar av Europarådet, av vilka 27 är EU-medlemmar, är bundna av konventionen. Europadomstolen prövar ansökningar om att en medlemsstat har brutit mot en eller flera av de mänskliga rättigheterna som räknas upp i konventionen eller dess frivilliga protokoll som en medlemsstat är part i. En processförutsättning för att Europadomstolen ska ta upp ett mål är att den enskilde uttömt nationella rättsmedel först. Europakonventionen är svensk lag. Övrig internationell rätt har annan ställning i svensk rätt.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
